söndag, september 27, 2009

Själv är bästa (dräng) eller idetta fall piga...

Jag läste i kväll på en väns blogg att hennes 4,5-åriga dotter precis själv klippt av sig håret... Och i morgon är det fotografering på förskolan... Jag har svårt att låta bli att säga Ha ha ha!!! För jag har varit där och vet hur det känns och det gör antagligen rätt många föräldrar med mig.

Men för min vän som varit tvungen att vänta så många år på detta oundvikliga så vill jag ingjuta lite tröst och framtidshopp genom denna lilla bildsvit på min egen Ebba som vid 2,5 års ålder ville fixa till sig lite...

"Pappa... Titta!!!" sa Ebba när hon med sin lilla hand full av hår kom ut i köket till mig...


Min första tanke var... Helvete!!! Vad kommer A att säga nu???!!! Min andra tanke var... Undrar vad en enkel flygbiljett till Sydamerika kostar!!!???


Ebba var så KLART!!! Lika glad som Alltid!!! Och det gick att till nöds "kamma över" lite... Men jag kan ju säga att det var en "viss" munterhet bland Dagispersonalen när vi dök upp nästa morgon...

Men naturen har sin gilla gång och avklippt hår växer ut... Så du min vän "S" jag lovar att även din dotters hår kommer att växa ut och bli lika fint som förr! (det är så klart storasyster Clara som står bakom Ebba och viftar med fingrarna...)

Nåja det Finns värre saker än "självklippt" hår...

Som när min lillasyster i 3-årsåldern smet iväg en vacker sommarkväll till lekplatsen. Att smita iväg till lekplatsen låter väl inte så farligt tycker ni nog nu. Nej kanske inte, men just denna 3-åring hade en rätt svår maginfluensa vid tillfället...

Hon har alltid varit envis som en röd gris och just denna kväll hade hon bestämt sig för att lekplatsen var en utmärkt plats att tillbringa kvällen på, maginfluensa??? Strunt samma!!! För här skulle det minsann åkas rutschbana, gungas i gungor, klättras i klätterställningar och snurras i karusellen!!!

Man kan väl uttrycka det så här... Att när mina oroliga föräldrar till slut fann henne på lekplatsen så hade hon lämnat ett stort antal... Hmmmm låt oss kalla det "tydliga spår"... Där hon i muntert men inte helt "tätt" tillstånd hade lekt.

Detta var ju på 60-talet då människor kanske? på ett annat sätt än idag kände ett större ansvar för sin omgivning. Alltså tillbringade mina föräldrar ett obestämt antal minutrar, men dom var Inte få... Det Vet jag! vid lekplatsen denna nu sena kväll med trasor, klorin och mängder med hinkar vatten för att sudda ut och sanera sin dotters magsjuka framfart på denna för oss barn i området så populära plats.

Så vad är ett klippt hår egentligen mot totalsanering av en "magsjuk" lekplats...?

Och i morgon kommer mina två små älsklingar tillbaka till mig för en hel vecka, Längtar!!!

Slut, Frågor?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar