Ebbas hjälm

Ebba... Tappade bort sin cykelhjälm i söndags hos mamma, på något för oss alla obegripligt sätt (inklusive Ebba, trodde vi...) lyckades hon tappa bort, förlägga, förlora sin cykelhjälm.

Så vad gör man då? Låter bli att cykla till skolan? Ja antagligen om man är en laglydig och ängslig förälder. Men det är inte min x-fru och inte jag heller för den delen skall jag villigt erkänna. I två och en halv dagar! Var vi helt laglösa, var vi som våra föräldrar, som när vi själva växte upp och det inte ens fanns cykelhjälmar, stödhjul och långa varningsflaggor på cyklarna.

På något mirakulöst sätt lyckades vi överleva utan detta och det fanns inte ens cykelbanor!

Så när måndagsmorgonen var där och A (mitt x) och barnen skall cykla till skolan, en färd på ca 6 minuter så uppdagas det att Ebbas hjälm är spårlöst försvunnen! Clara har sin blå hjälm på sig och har redan lämnat området på väg till skolan medans A och Ebba far runt i lägenheten och letar som besatta efter den försvunna hjälmen. Den finns inte!

Då tar A det modiga beslutet att vi åker ändå... så på med en keps på Ebba och så bär det iväg. Ebba som gärna klär sig något exentriskt och ofta ser ut ungefär som Madonna gjorde på 80-talet flaxar iväg med A i släptåg på cykelbanorna mot skolan.

Ni vet säkert, det finns sådana där överordentliga föräldrar, dom som pratar oavbrutet på föräldramötena om ingenting, eller i värsta fall om något som bara berör deras eget barn, bara dom får höras, och som gärna har långa utläggningar när ALLA andra föräldrar inklusive läraren bara vill gå hem... Ni vet säkert vad jag menar.

"Greta" i Ebbas klass har en sådan mamma, hon har extremt!!! foträta skor (har jag lagt märke till) Alltid kappan knäppt ända upp i halsen, håret slickat längs skallen och en lätt bitter och bister uppsyn.

Så när Ebba med vilt svajande Varningsflagga på sin cykel trampar fram och enligt A träffade minst två trötta bussresenärer på snoken när hon passerade den överfulla busshållplatsen med morgontrötta resenärer som inte hann hoppa undan i tid och tvärnitar bredvid "Gretas" mamma och hennes dotter vid den stora korsningen med massor av trafikljus och övergångsställen och glatt ropar hejsan!

Så ser "Gretas" mamma med illa dold skräck och förfäran ner på detta lilla besynnerligt klädda barn som SAKNAR HJÄLM!!! Endast iförd en illgrön keps som det står EBBA på, mitt kära x som kommer fram sekunderna senare ser att hjärnblödning och hjärtinfarkt är blott sekunder bort hos denna kvinna som själv bär en hjälm som en knopp högst upp på sitt huvud, i mitt tycke påminner den mest om ett blålila "glans" (det är latin för en manlig kroppsdel) http://sv.wikipedia.org/wiki/Glans jo jag har sett henne ett antal gånger försiktigt cyklande med sin dotter, dom leder alltid sina cyklar över övergångsställena! det gör inte vi!!!

Mitt kära x ser hur det vaskulära trycket hos denna kvinna är på väg att nå klart hälsovådliga höjder och utropar glatt som för att bryta den is som är kilometertjock just nu, "Hej vi är lite som i Danmark!" Det var antagligen det bästa hon kunde komma på i detta ögonblick och jag tyckte det var rätt bra när hon berättade det för mig men beklagade mig över att hon inte också haft en cigarr i mungipan för att göra uttalandet ännu mer övertygande...

Grön gubbe vid övergångsstället och A och Ebba piper snabbt iväg mot kunskapens högborg, "Greta" och hennes mamma leder cyklarna Mycket Försiktigt över övergångsstället och hamnar ohjälplig efter i kölvattnet. Ibland förundras jag över att "Greta"överhuvudtaget finns... !!! Men hon har inga syskon... Undrar om "Gretas" pappa bar hjälm "den där" gången också...? Fan vet men tror det!

Nåja det föll i alla fall på min lott att införskaffa en ny hjälm åt Ebba, jo vi tycker båda så klart att hon skall ha hjälm när hon cyklar. Så medans jag mätte hennes huvudomfång i tisdags så frågade jag henne vilken färg hon ville ha på hjälmen?

blå, röd, silver, ja jag vet inte var svaret... Rosa? frågade jag, dum och förutfattad som jag var!

Nej INTE rosa!!! Det är för tjejigt blev svaret! Jag Borde ha fattat det! Det är ju Ebba i ett litet nötskal!!! Mer tufft tyckte hon!

Jag frågade lite försiktigt medans jag mätte huvudet på Ebba om hon hon inte i alla fall kunde minnas var hjälmen tagit vägen... Hon hade ingen aning men hävdade att Mamma hade en vän som såg älvor (Jo det tror jag A definitivt har...) och att det antagligen var en älva som tagit hjälmen... Det hjälpte inte att jag sa att älvor var rätt ointresserade av cykelhjälmar och antagligen inte låg bakom försvinnandet! För enligt Ebba var så fallet...!!!

Jag hittade i alla fall denna hjälm och det var ju Precis Ebba!!!



Så nu är allt frid och fröjd igen...

"Greta" heter egentligen något annat.

Slut, Frågor?