Visar inlägg med etikett Barnen och jag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnen och jag. Visa alla inlägg

torsdag, augusti 12, 2010

Presenter

Ebba kom hem för två veckor sedan efter att ha ”vilat upp sig” i Grekland en vecka tillsammans med sina storasyskon o deras pappa.

Hon kom hit som en glad och solbränd lärka. Med sig hade hon en present som hon knappt kunde bärga sig med att få ge mig, de 13 våningar i hissen upp var en plåga för henne!
Jag skulle öppna den Genast och Nu!

Jag fick ett vackert skepp!


Nu tycker kanske vissa läsare att denna båt möjligtvis inte riktigt håller det ”estetiska måttet”… Och det kanske är sant om nu givaren hade varit en vuxen person med ett normalt utvecklat estetiskt sinnelag. Men så var det ju inte. Det här var Ebbas present till mig.

Jag tänkte lite på detta medan vi länge tillsammans tittade på fartyget och alla dess detaljer på det ståtliga seglet.

Där fanns den branta gatan med trappor där hon ridit på en riktig åsna, där fanns de kritvita husen som bländade henne när solen sken som starkast, hamnen från vilken de hade tagit båten ut till vulkanön där Ebba hittat en alldeles äkta bit lava, där fanns bergen o skogarna…

I detta segel fanns hela Ebbas resa beskriven, alla upplevelser och minnen, det var ett Fantastiskt fartyg med så mycket att berätta!

Jag funderar på det här med barn och deras presenter, barn ger aldrig eller i alla fall väldigt, väldigt sällan en slentrianmässig present som många vuxna kan göra, oftast inget ont i det, det är gott med en Aladdinask och en flaska vin är ju för det mesta välkommen.

Men med barn är det ju lite annorlunda, barn har för det första oftast begränsade ekonomiska resurser så de får ta till andra sätt att ge presenter. Det mest självklara är att tillverka presenter det vet ju varje förälder eller annan person som befunnit sig i närheten av barn när de haft bemärkelsedagar. Barns fantasi är i det närmaste outsinlig när det gäller att tillverka presenter.

När barn har tillgång till pengar, då blir det ett Mycket Noggrant val. Barn väljer något de i första hand tycker är vackert, något de själva skulle vilja äga! Ett föremål de själva skulle bli glada för! Det är så viktigt att komma ihåg detta! De ger av sitt eget hjärta.

Att sedan barns och vuxnas preferenser, estetiska uppfattning kan skilja sig är i detta sammanhang Helt och Totalt Oviktigt. Och med detta i tankarna så är Ebbas skepp väldigt, väldigt Vackert!!! Och står nu på paradplats i vardagsrummet.

Slut, Frågor?

torsdag, januari 28, 2010

Julkrubba del 4

Till vänster (A) ser vi Arthur Dent (för de som inte vet vem detta är hänvisar jag till Wikipedia) med handduk och allt.

Arthur är ju som vi vet en smula otursförföljd skulle man väl kunna påstå, ja ja, förutom det att han överlevde jordens undergång då... Men ändå...

Till höger (B) ser vi ett exempel på otur. Det är Arthur som kommer att få donera sin kropp (vare sig han vill eller inte) till vår julkrubba. Melchior "The Cool King of Goa" kommer att överta hans lekamen och med allt vad vetenskapen kan åstadkomma i kärlkirurgi (o lite sånt...) få sitt huvud transplanterat till denna överraskade donator. Vad Arthur skall göra i fortsättningen vet jag inte riktigt ännu, kanske kan han bli nån sorts herde?

Ps. Jesusbarnet är nu återfunnet och befinner sig i trygghet.

Julkrubba del 3

Den andre konungen är nu klar i vår sargade julkrubba. det är Don Caspar ("the King pin of Yemen") som kommit på plats bredvid Sin kompis Balthasar ("the pink shaved hamster of Babylonia").

Vår tredje kung saknas fortfarande men idag på kvällskvisten så kom Ebba med ett konungahuvud... Tusan vet var hon fått det ifrån men där var det i alla fall... Så nu saknas bara en liten detalj, typ en kropp till Melchior som Ebba "hittade"...

Som uppmärksamma betraktare kanske lägger märke till saknas nu en person... Kanske vad man skulle kunna kalla huvudpersonen! Igen! Ebba hävdar som vanligt sin oskuld i försvinnandet och om Jesus inte dyker upp inom ett par dagar får jag väj öppna en flaska Champagne till då...

I det här fotot: Don Caspar "the king pin of Yemen", Balthasar "the pink shaved hamster of Babylonia"

Julkrubba del 2

Som vissa kanske minns så hade min kära yngsta dotter Ebba kraftigt reducerat och dessutom i viss mån vandaliserat vår julkrubba i unga år.

Vi har nu restaurerat en av de vise männen, om än inte till ursprungligt skick så i alla fall givit honom en väsentlig kroppsdel åter.

Om ni mot förmodan skulle tycka att han ser något annorlunda ut så titta då på vårt lilla (glada) Jesusbarn i mitten så tror jag ni ändå håller med om att denne vise man (Huruvida det är Kaspar, Melchior eller Balthasar låter vi ännu så länge vara osagt.) på de flesta sätt ändå kan betraktas som fullkomlig normal!

Nu återstår restaureringen av den andre vise mannen.
Föräldrarna, den tredje vise mannen, alla djur och herdar samt eventuellt närvarande änglar är och förblir spårlöst försvunna… Ebba hävdar naturligtvis sin totala oskuld i deras försvinnande men både storasyster Clara och jag vet med stor säkerhet vem den skyldiga äro…

Barnen är (trots) sin katolska mors inflytande Mycket glada över att vi nu lyckats ge åtminstone en av de vise
männen förmågan att orientera sig i tre dimensioner tillbaka!

fredag, december 18, 2009

Julkrubba

Julen närmar sig med överljudsfart och jag och flickorna har dekorerat vilt i bostaden, allt enligt principe ju mer desto bättre. Kulorna hänger i klasar från allt som går att hänga ifrån, tomtar och halmbockar står i rader, det blinkar och glimmar muntert från ljusslingorna. Allt är på plats!

Men så återstår då bara julkrubban... den ligger längst ner i en av alla kartonger som innehöll allt glittrande, glimmande och av munter julstämning laddade attiraljer.

Just det ja... Julkrubban... Vi hade en gång i tiden en riktigt fin julkrubba... Men det var Innan Ebba... Redan som tre-åring fattade Ebba ett nästan patologiskt intresse för just julkrubban. Och under åren har det år efter år hänt lite märkliga saker med vår en gång så fina julkrubba.

Första året så försvann det lilla Jesusbarnet på ett mystiskt sätt, år två så saknades plötsligt herdarna och alla djuren... År tre så avvek de två föräldrarna utan att någonsin ha synts till igen. År fyra så decimerades de tre vise männen till att nu bara vara två, och hur visa dom nu är kan ju diskuteras... det beror nog på var man anser att vishet sitter... Jag hoppas för deras skull att det är i hjärtat...

Vår julkrubba är nu en minimalistisk och i det närmaste Dadaistisk skapelse med ett Jesusbarn i form av en frodig Champagnekork i en gammal Solstickan-krubba... De två... vise männen är visserligen på plats men något "kortare i växten". Ebba design kort o gott!

Nåja hur som helst vi gillar vår krubba!


Slut, Frågor?

söndag, november 15, 2009

Uppdatering och Skräck...

Söndagskväll och nu har jag varit rätt usel på att skriva här igen! Kort uppdatering om vad som hänt sen sist då.

  • Tv:n slutade helt överraskande fungera 5/11, 10 dagar sen nu och det går förvånansvärt bra att leva utan tv! Skall dock lämna in den snart innan garantin går ut.
  • Vi fick ärva ett nästan nytt badkar av mormor och morfar när dom bytte, fick det dessutom levererat ända in i mitt vardagsrum. Nu är det på plats (i badrummet) och används flitigt av både flickorna och mig. Stort tack!
  • Daniel mitt mellanäldsta bonusbarn har fyllt 19 år och vi var där på trevligt kalas.
  • Det har varit Skräck-disco på skolan i fredags den trettonde... Både Clara och Ebba var särskilt hemska. Clara var en Vacker men dödligt farlig vampyr, Ebba var Zombie-häxa (den farligaste sortens häxa!!! enligt både Ebba och mig) och nog mest bara dödlig... Båda var fullt nöjda med kvällen och somnade gott efter avzombifierings- respektive avvampyriseringsbad.

Trött men fortfarande farlig zombiehäxa.

Det var särskilt roligt att gå med Ebba på vår lilla lokala ICA på vägen hem efter festen :-). (Clara som är lite äldre fick hålla på ett tag till på discot)

Clara den vackra vampyren!

Det var i korthet vad som hänt sen senast. Lovar att försöka bättra mig i inläggsfrekvens.

Slut, Frågor?

söndag, november 01, 2009

Halloweenpumpa och höstbilder

Lite höstmulet o lagom ruggigt väder idag. Tog med flickorna ut efter lunch för att köpa lördagsgodis och en stund i parken. Clara protesterade rätt högljutt över det faktum att hon inte fick vara inne i den sköna värmen och nöja sig med att beskåda hösten inifrån och från en mer så att säga skyddad position.

Efter en del hot, mutor och känslomässig utpressning vilka alla ingår i föräldraarsenalen för att få en sur 10 åring med sig ut så hade vi i alla fall fått på oss lämpliga ytterkläder och begav oss mot vår lokala ICA-handlare för att köpa godis och annat livsnödvändigt. Vi handlade godis och fick också med oss en pumpa och lite annat.

Clara var helt inställd på att gå raka vägen hem och spendera så lite tid som bara möjligt ute denna något mulna o kyliga höstdag, Ebba däremot hade tagit med sig en gratispåse från affären som hon tänkte fylla med kastanjer från parken (eller kräkas i om hon skulle bli hastigt sjuk under vår treminuterspromenad från affären, vet inte vad hon får allt ifrån...).

Jag tyckte kastenjejakt lät som en ypperlig sysselsättning för oss, vad vi skulle göra med kastanjerna hade jag ingen aning om men att samla dom i en påse var ju i alla fall alltid en bra början.

Jag hade med mig kameran i ryggan som jag brukar när vi går ut och eftersom Clara var måttligt imponerad av vår samla-kastanjer-i-påse-idé så gav jag henne kameran och sa åt henne att fotografera hösten i parken. Detta verkade mer i linje med vad hon möjligtvis till nöds kunde tänka sig att gå med på.

Så medan Ebba och jag samlade kastanjer i oklart syfte gick Clara runt i parken och fotograferade. Plötsligt hade det gått en och en halv timme och vi var då alla nöjda med dagens skörd av kastanjer och höstbilder. Clara visade sig ha tagit flera bra och även suggestivt abstrakta höstbilder som jag lägger upp här (lite beskurna och småfixade i Photoshop, men hennes alldeles egna).

När vi kom hem så gjorde vi en snäll pumpagubbe som har stått tänd på balkongen nu ikväll, pumpafröna rostade vi i ugnen och hade som snacks när vi såg på Körslaget tillsammans denna höstlördag 31 oktober.

Vår pumpagubbe som på barnens begäran skulle se snäll ut!

Rostade pumpakärnor, skölj av och låt de torka ordentligt. Vänd dem i lite olja o salta rosta dem sen i ca. 275 grader i några minuter våra tog 9 minuter, ta ut efter halva tiden och rör runt lite

Claras höstbilder, några är mer abstrakta men spännande i färg, struktur och rörelse. Lite mer som målningar av Jane Morten. Jag hoppas att hon kan fortsätta upptäcka och utveckla detta kanske nyfunna intresse. (klicka på bilderna för större bild)

















Vad vi skall göra med vår påse full av kastanjer vet jag fortfarande inte...

Slut, Frågor?

lördag, oktober 31, 2009

Fredagsmys och tandborstningssamtal

Fredagkväll och flickorna och jag har haft vårt fredagsmys med de traditionella tacosarna och ostbågarna fast i kväll var det chips o dip. Vi såg på Idoluttagningen och Ebba dansade järnet på mattan helt socker-speedad av Sprite. Clara är liksom jag lite mer cool och vi satt i soffan och lyssnade på alla de duktiga deltagarna och berömde då och då den lilla dansande furien för några snygga moves...

21.30 och först delen av Idol slutar, barnen tar på sig nattlinnen och det är dags för Ebba att sova. Clara som är 10 år får ligga o läsa en stund och hon vill se utslagningen i Idol klockan 22.30 och det är ok för mig men när den väl startar så sover hon som en liten stock och jag bryr mig inte om att väcka henne o släpa upp henne till tv:n, vi kan se reprisen sen i stället.

Ebbas tandborstningar på kvällen när hon står där på toastolen verkar vara ett tillfälle för henne att berätta saker för mig och rätt många gånger så blir det en del lite märkliga konversationer.

Ebba fyller 7 år nästa lördag 7 november, idag så har hon skrivit och ritat en mycket utförlig önskelista på en större mängd små papperslappar. Jag har försökt tyda dom efter bästa förmåga men behöver nog Ebbas hjälp för att helt dechiffrera dom.

Så när jag då ikväll borstar på Ebba så säger hon;

Det var länge sen jag fick någon leksak

Min naturliga reaktion på detta var så klart;

Men du fyller ju år nästa vecka, då får du leksaker!

Ja då önskar jag mig Little Petshop-leksaker och mycket Hanna Montana-leksaker och pengar. Säger Ebba

Pengar? frågar jag; Vill du ha både leksaker och pengar?

Ebba ser på mig med allvarlig blick och säger;

Ja Pengar... Pengar ger Makt...!

VA??? säger jag; Vem har sagt det??? Vet du vad som är Viktigare än pengar? frågar jag föräldramässigt pedagogiskt.

Guld...? frågar Ebba.

Fan! tänker jag... Ungen är 7 år och börjar redan fundera på att säkra sitt kapital i ädelmetaller, lite oroande faktiskt...

Jag beslutar mig för att fläska på med allt jag har, hela djäkla artilleriet av föräldramässiga floskler för att rädda det lilla barnet från en allt för tidig insikt att pengar o guld faktiskt betyder mycket för hur våra liv blir, men det behöver ju hon inte få veta just nu...

Så jag säger; Men min lilla älskling, vet du vad som är mycket viktigare än pengar o guld?... Vänner o kompisar, det är det viktigaste man kan ha, har du vänner så har du egentligen det viktigaste o finaste man kan ha...

Ebba ser lite trött på mig och säger;

Ja ja, men nu vill jag gå och lägga mig.

Nu sover Ebba och jag önskar att hon får många vänner i sitt liv och ja, ja lite pengar o guld också...



Slut, Frågor?

torsdag, oktober 29, 2009

Soffa och rasism

Kanske måste jag (höll på att skriva "man" men det har jag lärt mig skall man/jag inte säga... Min psykolog är jättesträng ha ha) inte alltid skriva så där långt och om något speciellt tema, inte för att jag gör det, skriver om något speciellt tema alltså... Det har ni nog märkt, ni som läser bloggen lite mer regelbundet.

Så vad har då hänt idag? Jag har bytt ut min gamla vardagsrumssoffa mot en mindre gammal, exakt samma modell men betydligt snyggare och fräschare.

Min gamla soffa var snart 10 år och från den "gamla goda tiden", Ikea men lite Svenskt Tenn-inspirerad, men efter 10 år i min och barnens tjänst så tittade stoppningen fram lite överallt minst sagt!!! och de senaste året har vi haft stora plädar över den för att täcka alla hål o skavanker.

Så i går skruvade jag isär den gamla trotjänaren och smög i skydd av mörkret ner med alla delarna till grovsoprummet, jag vet inte om man/jag får slänga kasserade soffor där så jag tyckte det var bäst att vänta tills mörkret fallit och de flesta sov i området där jag bor. Stötte naturligtvis på några hundägare som var ute o promenerade mitt i natten med sina små fyrbenta vänner men ingen av dom verkade ta någon speciell notis om mig där jag kom dragande med soffdelar efter mig mitt i natten.

Så i dag så hämtade jag min "nya" soffa med hjälp av min gode vän Christian som flera (många!) gånger fått agera flyttgubbe med mig (Stort Tack till dig!!!) hos min syster som har flyttat och inte hade användning av just denna soffa. Nu har vi invigt vår nya soffa som nu står i vårt vardagsrum och jag är väldigt glad över att slippa ha en trasig och synnerligen skamfilad möbel i vårt hem.
Så här ser min soffa ut, men inte vit utan snyggt roströd.

Som vanligt så bidrar barnen med många lite märkliga konversationer...

I kväll när jag borstade tänderna på Ebba så drar hon helt utan någon som helt förvarning den gamla ramsan; Mamma kines pappa japan stackars barn och visar med fingrarna ögonen som går åt olika håll.

Jag blir lite ställd för en sekund men säger sedan lite halvsträngt till Ebba

Det där tycker inte pappa om, det är dumt att säga så, det är rasistiskt.

Ebba ser naturligtvis ut som ett frågetecken med munnen fullt av tandkräm och frågar så klart

Vad är rashishtiskt?

Ebba är inte ens sju år så jag tänker att jag får försöka förklara det på ett lite enkelt sätt. Ja ja kanske lite grovhugget men vad tusan skall man göra så där på kvällen när ens barn står på toastolen med munnen full av tandkräm...?

Rasistiskt är när man retar någon för att dom kommer från ett annat land eller säger dumma saker för att någon inte ser ut som dom flesta andra.

Och för att ytterligare ge exempel på hur dumt rasism är så säger jag helt sanningsenligt!

Men tänk, pappa kan ju bli kär i en flicka från ett annat land!!!

Ebba ser mycket förstående på mig och som om hon precis förstått vad rasism är och hur dumt det är och säger

Jaha som någon från Schweiz???

Va??? säger jag, från Schweiz?

Ja från Schweiz! säger Ebba.

Ja just det... som någon från Schweiz... bekräftar jag.

Fast Schweiz... var kanske Inte precis vad jag tänkte på... och mitt så att säga förstahandsval...

Slut; Frågor

lördag, oktober 24, 2009

Nötter

Lördag kväll, "igen"... Jo jag vet! jag har varit rätt dålig på att skriva här på den senaste veckan men nu sitter jag här klockan är 22 och jag kom hem från jobbet för någon timme sedan.

Jag fick Ebbas Veckobrev av Anna (mitt x) igår när jag var uppe (uppe betyder att jag cyklat uppför en liten backe 100 meter och sedan ytterligare ca. 250 meter där hon bor och där Clara och Ebba har varit den här veckan) och fixat med Claras spelista i datorn med alla party o dance låtarna till festen Clara har/hade i kväll, hoppas det blev lyckat. Men jag hade alla dom senaste låtarna och dom gamla hitsen som säkert var tre år gamla :-).

Nåja men var var jag nu? Just det, veckobrevet från fröken Kattis och fritidspersonalen Pernilla och Christina. Så här stod det;

OBS! VIKTIGT!
Till alla föräldrar!
I vår barngrupp på Montessori har vi ett barn som är starkt allergiskt mot nötter. Vi vill därför att ni är uppmärksamma och inte skickar med nötter eller något som kan innehålla spår av nötter till mellanmål eller i matsäck.

Och vilket var då detta stackars barn som enligt egen utsago skulle sluta andas och mer eller mindre dö på fläcken om hon så mycket sniffade på ett spår av nötter...?

Jo så klart vår alldeles egna lilla Ebba!!! Tydligen har hon vid något lämpligt tillfälle lyckats slå i samtliga fröknar o fritidspersonal att hon har den allra allvarligaste formen av nötallergi. Det konstiga är att varken Anna eller jag någonsin märkt det... Ebba har alla år glad i hågen alltid ätit av både jordnötterna och cashewnötter när så funnits.

Varken Anna eller jag har någon aning om varifrån vår snart 7-åriga avkomma får allt ifrån, det är och förblir ett mysterium...

Den falska "Nötallergikern"...

Appropå nötter så kan jag ju berätta en lite anekdot från millennieskiftet. Anna och jag var då fortfarande gifta och bodde i ett hyfsat kedjehus i Djursholm Ösby. Clara gick på ett dagis i Djursholm och det var ju, "som det var..." Väldigt många suvar på parkeringsplatsen om man säger så... Dagisfröknarna var ju också lite "så"... Ja ja ni fattar nog vad jag menar.

Hur som helst så skulle Clara som då var drygt 2 år ha en förmiddagsutflykt med dagis och hon skulle ha med sig matsäck som skulle bestå av dricka och frukt. Eftersom jag var lite trött på hela dagiset och den lätt hysteriska stämning som rådde där så såg jag här ett ypperligt tillfälle att testa fröknarna och vad de gick för, frukt kan ju vara så mycket tänkte jag. Skulle jag försöka hitta någon exotisk frukt? Papaya, Carambola, Cherimoya, Kiwano, litche, mangostan, rambutan???

Nej Tusan heller! Clara fick med sig en hederlig kokosnöt och tre ApelsinMer...

När jag senare den eftermiddagen hämtade Clara så såg samtliga fröknar lite konstigt på mig... Jag vitjade Claras ryggsäck och såg att kokosnöten låg kvar, jag frågade då om Clara inte tyckt om och velat ha sin frukt? Då såg dom "ännu" lite konstigare på mig...

Jag tog min lilla älskling i handen och så gick vi hem. Vi bodde inte kvar så där jättelänge i Djursholm. Tack o lov tänker jag rätt ofta...

Clara och storasyster Mathilda tre år senare i jultid.

Slut, Frågor?

lördag, oktober 17, 2009

Barnkalas och "Battle fatigue"

Lördag kväll och barnen sover nu gott i sina sängar. Ebba var på födelsedagskalas idag, på ett ställe i Åkersberga som heter Lekiz.

Enklast kan man väl beskriva Lekiz som en gigantist sex meter hög nätomgärdad klätterställning där man samtidigt släpper in 350 vilt frustande och entusiastiska barn för att på kort tid göra av med terrawattvis med energi.

Hundratals kvadratmeter att skutta runt i!!!

Ljudvolymen är utan att överdriva jämförbar med vilken internationell storflygplats som helst. Energin som utvecklas i denna klätterställning med rutchbanor, lianer, bollhav, hoppborgar mm., mm kan få Barsebäck att rodna av skam för sin i jämförelse blygsamma effekt...

Denna "helvetesmaskin" fylls ca var annan timme på med flera hundra nya frächa barn...

När jag kom för att hämta Ebba efter hennes två timmar av klättrande och tjo o tjim (dom blir dessutom i halvlek utfodrade med energirik mat bestående av korv o bröd för att fylla på protein och kolhydrat och glasstrutar för fett och lite mer kolhydrat) Jo alltså, jag möttes av en Ebba med klart blossande röda kinder och en slags vild blick.

Så gick vi för att tacka kalasbarnens mamma för kalaset och Ebba fick för säkerhets skull med sig en godispåse för att kunna fylla på lite extra energi på hemvägen...

Ebba luktade som en liten "skit-gris" och så fort vi kom hem var det raka vägen in i duschen på både min och framförallt storasysters uttryckliga begäran! Ut kom hon efter ett tag doftande av Ros & Mandelmjölk till allas belåtelse och nu ligger hon och sover som en tusenårig stock...

När vi lämnade kalaset och passerade grinden på väg ut såg jag en flicka i 20-årsåldern stå där med en tom och stirrande blick i fjärran, jag blev lite orolig för henne för jag kände igen den där blicken...

Det är den där blicken man ser hos traumatiserade personer och soldater som varit för länge vid fronten utan avlösning. Ett "Hundred mile stare"...

Då säger Ebba;
"Titta pappa! Där är flickan som jobbar på Lekiz! Det var hon som gav oss varmkorv o glass!"

Det förklarade på något sätt allt i hennes blick, Arma lilla flicka tänkte jag, hoppas du får bra betalt för ditt jobb...

Med en blick så långt bort i fjärran, en själ så trött, så trött...

Slut, Frågor?

måndag, september 28, 2009

Badmintontrauma


Hämtade Ebba för drygt en timme sedan, när vi höll på att låsa upp våra cyklar så säger Ebba plötsligt:

Vi har spelat badminton idag...

Ja, va kul sa jag, för det trodde jag det va.

Jag vill aldrig spela badminton mer!

Va? Varför då?

Vi spelade Slem!

Slem???? Spelade ni slem???

Ja...

Vad är Slem???

Det är som Bläckfisken, Sa Ebba som om det skulle förklara allt...

Bläckfisken???

Ja fast om man står still så blir man självkullad!!!

Jaha?

Och då DOG man!!!

Dog man!!!

Nej man blev förvandlad till sjögräs!!!

Oj då... sjögräs...? Ok, ska vi åka hem nu? Det blir pastasallad till middag. sa jag för att muntra upp min numera för tillfället badmintonhatande dotter.

Jag minns kanske fel men på min tid var badminton lite annorlunda, tydligen har sporten utvecklats en hel del utan min vetskap. Men jag förstår Ebba, jag skulle inte heller vilja bli självkullad varje gång jag stod still och dessutom bli förvandlad till sjögräs...

Bäst att börja med pastasalladen nu...

Slut, Frågor?

söndag, september 27, 2009

Själv är bästa (dräng) eller idetta fall piga...

Jag läste i kväll på en väns blogg att hennes 4,5-åriga dotter precis själv klippt av sig håret... Och i morgon är det fotografering på förskolan... Jag har svårt att låta bli att säga Ha ha ha!!! För jag har varit där och vet hur det känns och det gör antagligen rätt många föräldrar med mig.

Men för min vän som varit tvungen att vänta så många år på detta oundvikliga så vill jag ingjuta lite tröst och framtidshopp genom denna lilla bildsvit på min egen Ebba som vid 2,5 års ålder ville fixa till sig lite...

"Pappa... Titta!!!" sa Ebba när hon med sin lilla hand full av hår kom ut i köket till mig...


Min första tanke var... Helvete!!! Vad kommer A att säga nu???!!! Min andra tanke var... Undrar vad en enkel flygbiljett till Sydamerika kostar!!!???


Ebba var så KLART!!! Lika glad som Alltid!!! Och det gick att till nöds "kamma över" lite... Men jag kan ju säga att det var en "viss" munterhet bland Dagispersonalen när vi dök upp nästa morgon...

Men naturen har sin gilla gång och avklippt hår växer ut... Så du min vän "S" jag lovar att även din dotters hår kommer att växa ut och bli lika fint som förr! (det är så klart storasyster Clara som står bakom Ebba och viftar med fingrarna...)

Nåja det Finns värre saker än "självklippt" hår...

Som när min lillasyster i 3-årsåldern smet iväg en vacker sommarkväll till lekplatsen. Att smita iväg till lekplatsen låter väl inte så farligt tycker ni nog nu. Nej kanske inte, men just denna 3-åring hade en rätt svår maginfluensa vid tillfället...

Hon har alltid varit envis som en röd gris och just denna kväll hade hon bestämt sig för att lekplatsen var en utmärkt plats att tillbringa kvällen på, maginfluensa??? Strunt samma!!! För här skulle det minsann åkas rutschbana, gungas i gungor, klättras i klätterställningar och snurras i karusellen!!!

Man kan väl uttrycka det så här... Att när mina oroliga föräldrar till slut fann henne på lekplatsen så hade hon lämnat ett stort antal... Hmmmm låt oss kalla det "tydliga spår"... Där hon i muntert men inte helt "tätt" tillstånd hade lekt.

Detta var ju på 60-talet då människor kanske? på ett annat sätt än idag kände ett större ansvar för sin omgivning. Alltså tillbringade mina föräldrar ett obestämt antal minutrar, men dom var Inte få... Det Vet jag! vid lekplatsen denna nu sena kväll med trasor, klorin och mängder med hinkar vatten för att sudda ut och sanera sin dotters magsjuka framfart på denna för oss barn i området så populära plats.

Så vad är ett klippt hår egentligen mot totalsanering av en "magsjuk" lekplats...?

Och i morgon kommer mina två små älsklingar tillbaka till mig för en hel vecka, Längtar!!!

Slut, Frågor?

tisdag, september 01, 2009

Harry Potter på kvällskvisten (vem Fan är Fluffins???)


När jag nattade mina flickor i kväll så är det som vanligt oftast lite så här.

Ebba är enkel, bara puss, kram och sov gott lilla älsklingen och så somnar Ebba.

Men Clara har oftast något hon vill prata om och diskutera.

I dag har hon varit hemma från skolan, lite febrig, snurvlig och matt. I går fick vi flera spel av Claras kusiner (mina syskonbarn) som de vuxit ifrån. Bl.a. fick vi ett Harry Potterspel och eftersom Clara har läst alla 7 böckerna nu i sommar och älskar dom blev hon så klart alldeles fascinerad av ett spel med Harry Potter och ägnade en hel del tid idag åt att läsa in sig på reglerna.

Det var detta ämne som var kvällens god-natt-prat… Clara börjar med ett önskemål om att vi skall spela spelet i morgon eftersom hon får vara hemma minst en dag till tills febern och snurvlet är borta. Visst tycker jag det kan vi väl göra, fast sanningen att säga är jag rätt dålig på sällskapsspel. Alfapet, Trvivial Pursuit och sådana går väl an och kan till och med vara riktigt roliga. Men när jag frågar Clara om hon kan reglerna och hon säger:

Man skall lägga tre kort under falluckan där Fluffis finns

???? Om Någon Någonsin känt sig som ett levande frågetecken så var det Jag!!! i just detta ögonblick!!!

Va??? Vilken fallucka??? Och Vem ÄR Fluffins??? (jag sa inte vem FAN är Fluffins för jag försöker alltid ha ett vårdat språk när jag talar med barnen)

Clara såg lite medlidsamt på mig och sa:

Vi tar det i morgon pappa…

Lättad över att slippa höra mer om falluckor och Fluffinsar så sa jag bara:

Ok, God natt min lilla älskling.

Och nu sover de båda och jag sitter här vid datorn och berättar om mitt liv. Klockan är elva på kvällen och det är hög tid för mig att avsluta för dagen, sjunka ner i tv-soffan och se på mitt inspelade avsnitt av Bones. Så god natt allesammans…

Slut, Frågor?

torsdag, augusti 20, 2009

Oväntade kvällsfakta

Sitter och skriver vid datorn i går kväll, Clara kommer ut från sitt rum, kommer fram till mig och säger:

"Pappa?"

"Ja?"

"Visste du att Indiens nationalsång heter Jana Gana Mana?"

"Va???"

Men innan jag hann säga något vettigt om denna något oväntade information hade Clara redan vänt och gått in på sitt rum igen...

Ibland är det så spännande att vara förälder...

Clara full av oväntade fakta.

Och så här låter den.

Jana Gana Mana.

onsdag, augusti 19, 2009

Tisdag, dags för klippning igen

Ebba klippte mig under stor munterhet och sång i går kväll. Hon vill ju bli antingen frisör, bonde och ha en massa anställda för hon har insett hur jobbigt det är att ta hand om allt själv... Djäkla unge säger jag ha ha ha. eller så vill hon så klart bli prinsessa... ja ja hon är ju trots allt bara 6 år.

Clara vill bli forskare (oklart tills vidare i vilken diciplin?) eller författare, ett tag ville hon jobba på McDonalds men det var nog bara för dom gratis hamburgarna tror jag? Nåja dom får bli vad dom vill så länge dom blir lyckliga.

Ebba klippte med maskinen för allt vad tygen höll...

Och började nån stans långt ner på ryggen, men där har jag ju faktiskt inget hår... Kände mig som ett får i fållan men hon var glad och sjöng muntra sånger samtidigt som hon sa "Pappa jag tar lite kors och tvärs ok?" Javisst min älskling sa jag, ta lite kors och tvärs du...

Clara kom in på slutet när Ebba tröttnat och avslutade klippningen under stort allvar och precision...

Jo jag har nu börjat vänja mig vid mitt nya utseende och ryggar inte längre vid spegeln som en skrämd häst när jag ser mig själv på morgonen.

Just det, Ebba har börjat tjata på mig att hon vill att jag tatuerar mig! Ja det har jag ju tänkt på själv också men jag frågade henne varför hon tjatade om det i stort sett varje dag??? Hennes svar var att: "Jo pappa för när jag är 18 år vill jag att du ska va den coolaste gamlingen som finns...!!!" Ha ha ha, ja om 12 år så lovade jag Ebba att jag ska va den coolaste "gamlingen" som finns!!! :-D

Slut, Frågor?

tisdag, augusti 18, 2009

Tisdagskväll

Tisdag kväll och på torsdag börjar skolan igen för flickorna.

Ebba började fritids förra veckan men i går kväll när hon skulle lägga sig sa hon att hon var "FRUKTANSVÄRT SJUK!!!". Hmmm??? jag kände på hennes panna och den var LITE...! varm typ 37, 8... och hon hade stoppat hushållspapper i näsborrarna för att det var så mycket snor som rann enligt henne.

Ja ja vad skall man göra? Uppenbarligen var hon ju enligt henne själv bara en hårsmån från total Ebola! så jag lät henne vara hemma med mig och Clara idag, Clara skall ju inte gå på fritids mer så det var ju inget problem att Ebba också var hemma om hon nu kände för det och hon får vara hemma från fritids i morgon också. Men på Torsdag så börjar skolan på riktigt och då är det uppställning vid cyklarna kl. 08.45 som gäller för dem Båda... :-)

Ibland glömde Ebba hur sjuk (och nära döden) hon var i dag och skuttade glatt omkring här hemma. Men när jag frågade hur det var? så blev hon så akut o plötsligt jättedålig o likblek och släpade sig runt under mycket suck o stön, Ha ha ha ja, jag älskar min lilla hypokondriker...

Som tur var så kunde hon hjälpa till vid middagsmaten trots svåra smärtor och yrsel...

Ebba rör runt i vad som skall bli ungsrostad potatis. (det receptet finns på bloggen om ni nu undrar vad det är)

Så här skall Falukorv se ut, lite lagom knaperstekt runt om och vacket gyllenbrun. INTE som vidbrända pessar... (eller heter det "pessarer" i pluralis?) som det blir o man steker på för hög värme. Stek på max halva maxvärmen och vänd och passa dom små Falubitarna så duger det som människoföda.

Ett Fantastiskt självporträtt som Ebba gjorde i "nollan" och nej det står inte EGGA! det står EbbA med lite blandade versaler och gemena bokstäver, men va tusan? Jag tycker det Är ett Fint Självporträtt!

Slut, Frågor?

måndag, augusti 17, 2009

Från semestern

Två semesterbilder från mitt o flickornas besök hos "farmor o farfar". Lovar att försöka komma på något begåvat att skriva om snart... :-)

Clara läser om Harry Potter, men eftersom Claras mamma precis läst ut Proust (På spaning efter...) så kanske Clara kan få låna de böckerna nu? :-)

Ebba tycker att bilen skall framföras med höger fot på gasen, vänster på ratten och händerna rakt ut... När åkturen var slut frågade hon mig hur gammal man måste vara för att få övningsköra "på riktigt"? Hjälp! "Det är Mååånga år tills dess..." var mitt svar. Många år som tur är...

lördag, augusti 08, 2009

På marknad med barnen

Det var ju några dagar sen jag hörde av mig, men nu så. Flickorna och jag förflyttade oss ca. 37 mil söderut i torsdags, en bussresa på ca. 4,5 timmar och nu är vi hos farmor och farfar. Barnen stortrivs och idag var vi på lördagsmarknaden och fyndade :-)

En liten bildberättelse från förmiddagen.

Vissa tar igen sig i förebyggande syfte, klokt... (farfar i hängmattan)

Så Mycket att se! Var ska vi börja? Hitåt tror jag!

Kläder i mängder och naturligtvis REA precis Överallt...

Få se nu... Här är visst något snyggt!

Ja... Den verkar ju bra.

Hmmm. Kanske lite stor?

Och så klart böcker för alla smaker o intressen.

Nu är vi på "fiskdelen" av marknaden, gillades inte riktigt av alla...

Nu har Ebba hållit andan i 2 minuter!

Ebba förhandlar om priset...

Här var vi ett "bra tag" kan man säga. Clara försöker välja.

Så mycket att titta på!

Så mycket att prova...

Svårt att välja.

Ebbas val (till slut :-))

Och Claras.

Ebba hittade JÄTTESTORA blåbär!!! Konstigt???

Då var det dags att gå hem... tyckte Ebba

Slut, Frågor?