Kapten Nemos Kök

Presenter

2010-08-12T02:46:00.004+02:00

Ebba kom hem för två veckor sedan efter att ha ”vilat upp sig” i Grekland en vecka tillsammans med sina storasyskon o deras pappa.

Hon kom hit som en glad och solbränd lärka. Med sig hade hon en present som hon knappt kunde bärga sig med att få ge mig, de 13 våningar i hissen upp var en plåga för henne!
Jag skulle öppna den Genast och Nu!

Jag fick ett vackert skepp!

Nu tycker kanske vissa läsare att denna båt möjligtvis inte riktigt håller det ”estetiska måttet”… Och det kanske är sant om nu givaren hade varit en vuxen person med ett normalt utvecklat estetiskt sinnelag. Men så var det ju inte. Det här var Ebbas present till mig.

Jag tänkte lite på detta medan vi länge tillsammans tittade på fartyget och alla dess detaljer på det ståtliga seglet.

Där fanns den branta gatan med trappor där hon ridit på en riktig åsna, där fanns de kritvita husen som bländade henne när solen sken som starkast, hamnen från vilken de hade tagit båten ut till vulkanön där Ebba hittat en alldeles äkta bit lava, där fanns bergen o skogarna…

I detta segel fanns hela Ebbas resa beskriven, alla upplevelser och minnen, det var ett Fantastiskt fartyg med så mycket att berätta!

Jag funderar på det här med barn och deras presenter, barn ger aldrig eller i alla fall väldigt, väldigt sällan en slentrianmässig present som många vuxna kan göra, oftast inget ont i det, det är gott med en Aladdinask och en flaska vin är ju för det mesta välkommen.

Men med barn är det ju lite annorlunda, barn har för det första oftast begränsade ekonomiska resurser så de får ta till andra sätt att ge presenter. Det mest självklara är att tillverka presenter det vet ju varje förälder eller annan person som befunnit sig i närheten av barn när de haft bemärkelsedagar. Barns fantasi är i det närmaste outsinlig när det gäller att tillverka presenter.

När barn har tillgång till pengar, då blir det ett Mycket Noggrant val. Barn väljer något de i första hand tycker är vackert, något de själva skulle vilja äga! Ett föremål de själva skulle bli glada för! Det är så viktigt att komma ihåg detta! De ger av sitt eget hjärta.

Att sedan barns och vuxnas preferenser, estetiska uppfattning kan skilja sig är i detta sammanhang Helt och Totalt Oviktigt. Och med detta i tankarna så är Ebbas skepp väldigt, väldigt Vackert!!! Och står nu på paradplats i vardagsrummet.

Slut, Frågor?

Surströmming och Belugakaviar

2010-01-30T02:05:00.005+01:00

Hmmm... Jo jag vet att det är lite tunnsått med inläggen här men det beror på att jag just nu facebookar en hel del och DÄR till skillnad från HÄR så får jag rätt mycket respons på det jag skriver... Nåja jag kan ju i alla fall skriva lite om ett rätt traumatiskt minne, en upplevelse av den norrländska delikatessen surströmming. för väldigt många år sedan var jag med om detta.

Surströmming har jag bara ätit en gång, för en väldans massa år sedan när jag bodde i studentkorridor på "Lappis", (Forskarbacken 15 om någon vill kolla på Eniro...).

Vi hade några (2) muntra norrländskor som ville ha surströmmingskalas! Och ja visst varför inte tycket vi 13 andra i korridoren som inte hade den blekaste aning om vad som väntade...

Nåja, en lagom kulen fredag så dukade de upp alla burkar och tillbehör som ingår, jag minns att det var rödlök och knäckebröd (och gräddfil tror jag). Kvällen inleddes med ett större antal snapsar (vilket jag inte är helt kompatibel med, därav mitt något suddiga minne vad gäller eventuella tillbehör som jag kan ha glömt bort.). ...

sedan öppnades burkarna utan någon som helst förvarning! och vi 13 surströmmingsoskulder såg på varandra och undrade gemensamt så smått om det verkligen var en sådan strålande plats att tillbringa en i övrigt trivsam fredagskväll på...

Som tur var fanns det en hel del öl (av högre procenthalt) på plats, dessa kunde i viss mån bedöva och muntra upp oss medan våra norrländska vänner obekymrat förevisade hur den nu i snabb takt ruttnande sillen skulle avnjutas. det var knäckebröd, lök och gräddfil (tror jag...) inslaget i ett slags konstigt paket.

Kraftig bedövade, tack Gud och Lov, åt vi denna märkliga kost under vad som skulle kunna betecknas som människor med skarpslipade bilor ovan sina huvuden kämpande för att överleva för att få se morgondagen gry, ja jag kan inte beskriva det på något annat sätt...

Ingen av oss ville ju göra våra nu, "mycket muntra" norrländskor besvikna och vi tuggade och åt med leenden som sa "oooohhh vad gott!!! Det här var!!!..."

Egentligen så kände vi nog alla; "ta mig härifrån och skjut mig i knäskålarna... AJJJAJJJAJJJ, Men, Tack... så MYCKET!!!"

Tyckte speciellt synd om mina Persiska vänner i korridoren, de brukade bjuda på stora burkar av Belugakaviar och Saffransris som uppskattades av oss alla. Och nu satt de här och åt sill som borde ha trippla dödskallar på sig.

Jag tror aldrig våra norrländska vänner helt och hållet uppfattade situationen vilket så klart var bra och surströmmingsfesten avslutades med muntra leenden och vem- kan-trycka-ihop-en-tom-ölburk-mot-pannan-lekar.

Efter ca. tre veckor var till och med doften av kalaset borta...

Våra Persika korridorvänner brukade "korka upp" halvkilosburkar med Belugakaviar som de fått hemifrån. Precis denna typ av burkar... Minns det blå locket med visst välbehag och bjuda oss på. Fattiga studenter som sitter och äter Belugakaviar och saffransris, det var inte helt fel... Det gamla goda 80-talet :-)

Beluga caviar is caviar consisting of the roe (or eggs) of the Beluga sturgeon found primarily in the Caspian Sea. It can also be found in the Black Sea basin and occasionally in the Adriatic Sea. Beluga caviar is the most expensive type of caviar, with present market prices ranging from $7,000 to $10,000 per kilogram."

Julkrubba del 4

2010-01-28T00:56:00.003+01:00

Till vänster (A) ser vi Arthur Dent (för de som inte vet vem detta är hänvisar jag till Wikipedia) med handduk och allt.

Arthur är ju som vi vet en smula otursförföljd skulle man väl kunna påstå, ja ja, förutom det att han överlevde jordens undergång då... Men ändå...

Till höger (B) ser vi ett exempel på otur. Det är Arthur som kommer att få donera sin kropp (vare sig han vill eller inte) till vår julkrubba. Melchior "The Cool King of Goa" kommer att överta hans lekamen och med allt vad vetenskapen kan åstadkomma i kärlkirurgi (o lite sånt...) få sitt huvud transplanterat till denna överraskade donator. Vad Arthur skall göra i fortsättningen vet jag inte riktigt ännu, kanske kan han bli nån sorts herde?

Ps. Jesusbarnet är nu återfunnet och befinner sig i trygghet.

Julkrubba del 3

2010-01-28T00:51:00.004+01:00

Den andre konungen är nu klar i vår sargade julkrubba. det är Don Caspar ("the King pin of Yemen") som kommit på plats bredvid Sin kompis Balthasar ("the pink shaved hamster of Babylonia").

Vår tredje kung saknas fortfarande men idag på kvällskvisten så kom Ebba med ett konungahuvud... Tusan vet var hon fått det ifrån men där var det i alla fall... Så nu saknas bara en liten detalj, typ en kropp till Melchior som Ebba "hittade"...

Som uppmärksamma betraktare kanske lägger märke till saknas nu en person... Kanske vad man skulle kunna kalla huvudpersonen! Igen! Ebba hävdar som vanligt sin oskuld i försvinnandet och om Jesus inte dyker upp inom ett par dagar får jag väj öppna en flaska Champagne till då...

I det här fotot: Don Caspar "the king pin of Yemen", Balthasar "the pink shaved hamster of Babylonia"

Julkrubba del 2

2010-01-28T00:48:00.004+01:00

Som vissa kanske minns så hade min kära yngsta dotter Ebba kraftigt reducerat och dessutom i viss mån vandaliserat vår julkrubba i unga år.

Vi har nu restaurerat en av de vise männen, om än inte till ursprungligt skick så i alla fall givit honom en väsentlig kroppsdel åter.

Om ni mot förmodan skulle tycka att han ser något annorlunda ut så titta då på vårt lilla (glada) Jesusbarn i mitten så tror jag ni ändå håller med om att denne vise man (Huruvida det är Kaspar, Melchior eller Balthasar låter vi ännu så länge vara osagt.) på de flesta sätt ändå kan betraktas som fullkomlig normal!

Nu återstår restaureringen av den andre vise mannen.
Föräldrarna, den tredje vise mannen, alla djur och herdar samt eventuellt närvarande änglar är och förblir spårlöst försvunna… Ebba hävdar naturligtvis sin totala oskuld i deras försvinnande men både storasyster Clara och jag vet med stor säkerhet vem den skyldiga äro…

Barnen är (trots) sin katolska mors inflytande Mycket glada över att vi nu lyckats ge åtminstone en av de vise
männen förmågan att orientera sig i tre dimensioner tillbaka!

Julklappar

2009-12-29T22:51:00.004+01:00

Julafton har passerats, en riktigt lyckad julafton skall tilläggas, alla barn var glada, alla vuxna var på gott humör och inte en enda liten kontrovers förmörkade denna kväll, det var helt enkelt bara... Bra.

Nu till min fundering, en fundering som jag tror nästan alla föräldrar med barn i de yngre åldrarna ställt sig... VARFÖR i Guds namn måste alla dockor, gitarrer (säkert andra musikinstrument också), actionfigurer etc, etc! vara så förbannat förankrade i sina kartonger!

Det är kilometervis av plastad ståltråd, intrikat ihopsnurrad genom små hål i kevlarförstärkt wellpapp omöjlig att riva upp, det är tejpat och förankrat som om vore det radioaktivt klyvbart material som tusan inte skall skaka loss och orsaka en mindre fissionskatastrof! Varför!!! i värsta fall är leksakerna till och mer fastskruvade med mikroskopiska skruvar som kräver att man letar fram sin allra minsta urmakarskruvmejsel för att befria julklappen.

Jag börjar tro att det sitter någon sadistisk leksaksfabrikant bakom sitt skrivbord i ebenholts med intarsia i elfenben och tänker att nu skall jag djävlas med alla arma föräldrar som spenderar sina sista slantar på julklappar åt sina barn.

Inte nog med att de skall stå i oändliga köer i mina leksaksaffärer, men när det väl kommer till julaftonens slut och alla paket är uppackade och alla verser lästa så skall de få ett litet helvete med att få loss allt ur sina förpackningar också!!!

Under tiden de sliter med ståltråd, tejp och skruvar så polerar jag mitt engelska 1700-tals silver en gång till... Och se där, jag har visst lite maltwhiskey kvar, kanske tar mig ett glas till då...

Slut, Frågor?

Julkrubba

2009-12-18T23:59:00.003+01:00

Julen närmar sig med överljudsfart och jag och flickorna har dekorerat vilt i bostaden, allt enligt principe ju mer desto bättre. Kulorna hänger i klasar från allt som går att hänga ifrån, tomtar och halmbockar står i rader, det blinkar och glimmar muntert från ljusslingorna. Allt är på plats!

Men så återstår då bara julkrubban... den ligger längst ner i en av alla kartonger som innehöll allt glittrande, glimmande och av munter julstämning laddade attiraljer.

Just det ja... Julkrubban... Vi hade en gång i tiden en riktigt fin julkrubba... Men det var Innan Ebba... Redan som tre-åring fattade Ebba ett nästan patologiskt intresse för just julkrubban. Och under åren har det år efter år hänt lite märkliga saker med vår en gång så fina julkrubba.

Första året så försvann det lilla Jesusbarnet på ett mystiskt sätt, år två så saknades plötsligt herdarna och alla djuren... År tre så avvek de två föräldrarna utan att någonsin ha synts till igen. År fyra så decimerades de tre vise männen till att nu bara vara två, och hur visa dom nu är kan ju diskuteras... det beror nog på var man anser att vishet sitter... Jag hoppas för deras skull att det är i hjärtat...

Vår julkrubba är nu en minimalistisk och i det närmaste Dadaistisk skapelse med ett Jesusbarn i form av en frodig Champagnekork i en gammal Solstickan-krubba... De två... vise männen är visserligen på plats men något "kortare i växten". Ebba design kort o gott!

Nåja hur som helst vi gillar vår krubba!

Slut, Frågor?

Kapten Nemos frånvaro

2009-12-17T22:50:00.003+01:00

Nu var det länge sen Kapten Nemo skrev något (varför jag talar om mig själv i tredje person? För att det helt enkelt känns rätt!) Kapten Nemo har varit i undervattensläge den senaste tiden, sökt efter Atlantis, på jakt efter den skimrande pärlan på havets botten... Om han funnit vad han sökt...? Nej jag tror inte det (men vet inte riktigt säker ändå) men nu befinner sig Kapten Nemo straxt under ytan, på periskopdjup. Han ser återigen hur livet på ytan fortgår som om inget hade hänt. Men i Kapten Nemos liv har det hänt mycket under denna djupdykning. Mycket som behöver bearbetas och läkas. han skall snart nå ytan igen... Dra in lungorna med den kyliga men friska luften. Snart är Kapten Nemo hos er igen.

Uppdatering och Skräck...

2009-11-15T22:50:00.007+01:00

Söndagskväll och nu har jag varit rätt usel på att skriva här igen! Kort uppdatering om vad som hänt sen sist då.

Tv:n slutade helt överraskande fungera 5/11, 10 dagar sen nu och det går förvånansvärt bra att leva utan tv! Skall dock lämna in den snart innan garantin går ut.

Vi fick ärva ett nästan nytt badkar av mormor och morfar när dom bytte, fick det dessutom levererat ända in i mitt vardagsrum. Nu är det på plats (i badrummet) och används flitigt av både flickorna och mig. Stort tack!

Daniel mitt mellanäldsta bonusbarn har fyllt 19 år och vi var där på trevligt kalas.

Det har varit Skräck-disco på skolan i fredags den trettonde... Både Clara och Ebba var särskilt hemska. Clara var en Vacker men dödligt farlig vampyr, Ebba var Zombie-häxa (den farligaste sortens häxa!!! enligt både Ebba och mig) och nog mest bara dödlig... Båda var fullt nöjda med kvällen och somnade gott efter avzombifierings- respektive avvampyriseringsbad.

Trött men fortfarande farlig zombiehäxa.

Det var särskilt roligt att gå med Ebba på vår lilla lokala ICA på vägen hem efter festen :-). (Clara som är lite äldre fick hålla på ett tag till på discot)

Clara den vackra vampyren!

Det var i korthet vad som hänt sen senast. Lovar att försöka bättra mig i inläggsfrekvens.

Slut, Frågor?

Halloweenpumpa och höstbilder

2009-11-01T01:12:00.014+01:00

Lite höstmulet o lagom ruggigt väder idag. Tog med flickorna ut efter lunch för att köpa lördagsgodis och en stund i parken. Clara protesterade rätt högljutt över det faktum att hon inte fick vara inne i den sköna värmen och nöja sig med att beskåda hösten inifrån och från en mer så att säga skyddad position.

Efter en del hot, mutor och känslomässig utpressning vilka alla ingår i föräldraarsenalen för att få en sur 10 åring med sig ut så hade vi i alla fall fått på oss lämpliga ytterkläder och begav oss mot vår lokala ICA-handlare för att köpa godis och annat livsnödvändigt. Vi handlade godis och fick också med oss en pumpa och lite annat.

Clara var helt inställd på att gå raka vägen hem och spendera så lite tid som bara möjligt ute denna något mulna o kyliga höstdag, Ebba däremot hade tagit med sig en gratispåse från affären som hon tänkte fylla med kastanjer från parken (eller kräkas i om hon skulle bli hastigt sjuk under vår treminuterspromenad från affären, vet inte vad hon får allt ifrån...).

Jag tyckte kastenjejakt lät som en ypperlig sysselsättning för oss, vad vi skulle göra med kastanjerna hade jag ingen aning om men att samla dom i en påse var ju i alla fall alltid en bra början.

Jag hade med mig kameran i ryggan som jag brukar när vi går ut och eftersom Clara var måttligt imponerad av vår samla-kastanjer-i-påse-idé så gav jag henne kameran och sa åt henne att fotografera hösten i parken. Detta verkade mer i linje med vad hon möjligtvis till nöds kunde tänka sig att gå med på.

Så medan Ebba och jag samlade kastanjer i oklart syfte gick Clara runt i parken och fotograferade. Plötsligt hade det gått en och en halv timme och vi var då alla nöjda med dagens skörd av kastanjer och höstbilder. Clara visade sig ha tagit flera bra och även suggestivt abstrakta höstbilder som jag lägger upp här (lite beskurna och småfixade i Photoshop, men hennes alldeles egna).

När vi kom hem så gjorde vi en snäll pumpagubbe som har stått tänd på balkongen nu ikväll, pumpafröna rostade vi i ugnen och hade som snacks när vi såg på Körslaget tillsammans denna höstlördag 31 oktober.

Vår pumpagubbe som på barnens begäran skulle se snäll ut!

Rostade pumpakärnor, skölj av och låt de torka ordentligt. Vänd dem i lite olja o salta rosta dem sen i ca. 275 grader i några minuter våra tog 9 minuter, ta ut efter halva tiden och rör runt lite

Claras höstbilder, några är mer abstrakta men spännande i färg, struktur och rörelse. Lite mer som målningar av Jane Morten. Jag hoppas att hon kan fortsätta upptäcka och utveckla detta kanske nyfunna intresse. (klicka på bilderna för större bild)

Vad vi skall göra med vår påse full av kastanjer vet jag fortfarande inte...

Slut, Frågor?

Fredagsmys och tandborstningssamtal

2009-10-31T00:10:00.005+01:00

Fredagkväll och flickorna och jag har haft vårt fredagsmys med de traditionella tacosarna och ostbågarna fast i kväll var det chips o dip. Vi såg på Idoluttagningen och Ebba dansade järnet på mattan helt socker-speedad av Sprite. Clara är liksom jag lite mer cool och vi satt i soffan och lyssnade på alla de duktiga deltagarna och berömde då och då den lilla dansande furien för några snygga moves...

21.30 och först delen av Idol slutar, barnen tar på sig nattlinnen och det är dags för Ebba att sova. Clara som är 10 år får ligga o läsa en stund och hon vill se utslagningen i Idol klockan 22.30 och det är ok för mig men när den väl startar så sover hon som en liten stock och jag bryr mig inte om att väcka henne o släpa upp henne till tv:n, vi kan se reprisen sen i stället.

Ebbas tandborstningar på kvällen när hon står där på toastolen verkar vara ett tillfälle för henne att berätta saker för mig och rätt många gånger så blir det en del lite märkliga konversationer.

Ebba fyller 7 år nästa lördag 7 november, idag så har hon skrivit och ritat en mycket utförlig önskelista på en större mängd små papperslappar. Jag har försökt tyda dom efter bästa förmåga men behöver nog Ebbas hjälp för att helt dechiffrera dom.

Så när jag då ikväll borstar på Ebba så säger hon;

Det var länge sen jag fick någon leksak

Min naturliga reaktion på detta var så klart;

Men du fyller ju år nästa vecka, då får du leksaker!

Ja då önskar jag mig Little Petshop-leksaker och mycket Hanna Montana-leksaker och pengar. Säger Ebba

Pengar? frågar jag; Vill du ha både leksaker och pengar?

Ebba ser på mig med allvarlig blick och säger;

Ja Pengar... Pengar ger Makt...!

VA??? säger jag; Vem har sagt det??? Vet du vad som är Viktigare än pengar? frågar jag föräldramässigt pedagogiskt.

Guld...? frågar Ebba.

Fan! tänker jag... Ungen är 7 år och börjar redan fundera på att säkra sitt kapital i ädelmetaller, lite oroande faktiskt...

Jag beslutar mig för att fläska på med allt jag har, hela djäkla artilleriet av föräldramässiga floskler för att rädda det lilla barnet från en allt för tidig insikt att pengar o guld faktiskt betyder mycket för hur våra liv blir, men det behöver ju hon inte få veta just nu...

Så jag säger; Men min lilla älskling, vet du vad som är mycket viktigare än pengar o guld?... Vänner o kompisar, det är det viktigaste man kan ha, har du vänner så har du egentligen det viktigaste o finaste man kan ha...

Ebba ser lite trött på mig och säger;

Ja ja, men nu vill jag gå och lägga mig.

Nu sover Ebba och jag önskar att hon får många vänner i sitt liv och ja, ja lite pengar o guld också...

Slut, Frågor?

Soffa och rasism

2009-10-29T21:56:00.007+01:00

Kanske måste jag (höll på att skriva "man" men det har jag lärt mig skall man/jag inte säga... Min psykolog är jättesträng ha ha) inte alltid skriva så där långt och om något speciellt tema, inte för att jag gör det, skriver om något speciellt tema alltså... Det har ni nog märkt, ni som läser bloggen lite mer regelbundet.

Så vad har då hänt idag? Jag har bytt ut min gamla vardagsrumssoffa mot en mindre gammal, exakt samma modell men betydligt snyggare och fräschare.

Min gamla soffa var snart 10 år och från den "gamla goda tiden", Ikea men lite Svenskt Tenn-inspirerad, men efter 10 år i min och barnens tjänst så tittade stoppningen fram lite överallt minst sagt!!! och de senaste året har vi haft stora plädar över den för att täcka alla hål o skavanker.

Så i går skruvade jag isär den gamla trotjänaren och smög i skydd av mörkret ner med alla delarna till grovsoprummet, jag vet inte om man/jag får slänga kasserade soffor där så jag tyckte det var bäst att vänta tills mörkret fallit och de flesta sov i området där jag bor. Stötte naturligtvis på några hundägare som var ute o promenerade mitt i natten med sina små fyrbenta vänner men ingen av dom verkade ta någon speciell notis om mig där jag kom dragande med soffdelar efter mig mitt i natten.

Så i dag så hämtade jag min "nya" soffa med hjälp av min gode vän Christian som flera (många!) gånger fått agera flyttgubbe med mig (Stort Tack till dig!!!) hos min syster som har flyttat och inte hade användning av just denna soffa. Nu har vi invigt vår nya soffa som nu står i vårt vardagsrum och jag är väldigt glad över att slippa ha en trasig och synnerligen skamfilad möbel i vårt hem.
Så här ser min soffa ut, men inte vit utan snyggt roströd.

Som vanligt så bidrar barnen med många lite märkliga konversationer...

I kväll när jag borstade tänderna på Ebba så drar hon helt utan någon som helt förvarning den gamla ramsan; Mamma kines pappa japan stackars barn och visar med fingrarna ögonen som går åt olika håll.

Jag blir lite ställd för en sekund men säger sedan lite halvsträngt till Ebba

Det där tycker inte pappa om, det är dumt att säga så, det är rasistiskt.

Ebba ser naturligtvis ut som ett frågetecken med munnen fullt av tandkräm och frågar så klart

Vad är rashishtiskt?

Ebba är inte ens sju år så jag tänker att jag får försöka förklara det på ett lite enkelt sätt. Ja ja kanske lite grovhugget men vad tusan skall man göra så där på kvällen när ens barn står på toastolen med munnen full av tandkräm...?

Rasistiskt är när man retar någon för att dom kommer från ett annat land eller säger dumma saker för att någon inte ser ut som dom flesta andra.

Och för att ytterligare ge exempel på hur dumt rasism är så säger jag helt sanningsenligt!

Men tänk, pappa kan ju bli kär i en flicka från ett annat land!!!

Ebba ser mycket förstående på mig och som om hon precis förstått vad rasism är och hur dumt det är och säger

Jaha som någon från Schweiz???

Va??? säger jag, från Schweiz?

Ja från Schweiz! säger Ebba.

Ja just det... som någon från Schweiz... bekräftar jag.

Fast Schweiz... var kanske Inte precis vad jag tänkte på... och mitt så att säga förstahandsval...

Slut; Frågor

Nötter

2009-10-24T20:47:00.012+02:00

Lördag kväll, "igen"... Jo jag vet! jag har varit rätt dålig på att skriva här på den senaste veckan men nu sitter jag här klockan är 22 och jag kom hem från jobbet för någon timme sedan.

Jag fick Ebbas Veckobrev av Anna (mitt x) igår när jag var uppe (uppe betyder att jag cyklat uppför en liten backe 100 meter och sedan ytterligare ca. 250 meter där hon bor och där Clara och Ebba har varit den här veckan) och fixat med Claras spelista i datorn med alla party o dance låtarna till festen Clara har/hade i kväll, hoppas det blev lyckat. Men jag hade alla dom senaste låtarna och dom gamla hitsen som säkert var tre år gamla :-).

Nåja men var var jag nu? Just det, veckobrevet från fröken Kattis och fritidspersonalen Pernilla och Christina. Så här stod det;

OBS! VIKTIGT!
Till alla föräldrar! I vår barngrupp på Montessori har vi ett barn som är starkt allergiskt mot nötter. Vi vill därför att ni är uppmärksamma och inte skickar med nötter eller något som kan innehålla spår av nötter till mellanmål eller i matsäck.

Och vilket var då detta stackars barn som enligt egen utsago skulle sluta andas och mer eller mindre dö på fläcken om hon så mycket sniffade på ett spår av nötter...?

Jo så klart vår alldeles egna lilla Ebba!!! Tydligen har hon vid något lämpligt tillfälle lyckats slå i samtliga fröknar o fritidspersonal att hon har den allra allvarligaste formen av nötallergi. Det konstiga är att varken Anna eller jag någonsin märkt det... Ebba har alla år glad i hågen alltid ätit av både jordnötterna och cashewnötter när så funnits.

Varken Anna eller jag har någon aning om varifrån vår snart 7-åriga avkomma får allt ifrån, det är och förblir ett mysterium...

Den falska "Nötallergikern"...

Appropå nötter så kan jag ju berätta en lite anekdot från millennieskiftet. Anna och jag var då fortfarande gifta och bodde i ett hyfsat kedjehus i Djursholm Ösby. Clara gick på ett dagis i Djursholm och det var ju, "som det var..." Väldigt många suvar på parkeringsplatsen om man säger så... Dagisfröknarna var ju också lite "så"... Ja ja ni fattar nog vad jag menar.

Hur som helst så skulle Clara som då var drygt 2 år ha en förmiddagsutflykt med dagis och hon skulle ha med sig matsäck som skulle bestå av dricka och frukt. Eftersom jag var lite trött på hela dagiset och den lätt hysteriska stämning som rådde där så såg jag här ett ypperligt tillfälle att testa fröknarna och vad de gick för, frukt kan ju vara så mycket tänkte jag. Skulle jag försöka hitta någon exotisk frukt? Papaya, Carambola, Cherimoya, Kiwano, litche, mangostan, rambutan???

Nej Tusan heller! Clara fick med sig en hederlig kokosnöt och tre ApelsinMer...

När jag senare den eftermiddagen hämtade Clara så såg samtliga fröknar lite konstigt på mig... Jag vitjade Claras ryggsäck och såg att kokosnöten låg kvar, jag frågade då om Clara inte tyckt om och velat ha sin frukt? Då såg dom "ännu" lite konstigare på mig...

Jag tog min lilla älskling i handen och så gick vi hem. Vi bodde inte kvar så där jättelänge i Djursholm. Tack o lov tänker jag rätt ofta...

Clara och storasyster Mathilda tre år senare i jultid.

Slut, Frågor?

Barnkalas och "Battle fatigue"

2009-10-17T22:45:00.007+02:00

Lördag kväll och barnen sover nu gott i sina sängar. Ebba var på födelsedagskalas idag, på ett ställe i Åkersberga som heter Lekiz.

Enklast kan man väl beskriva Lekiz som en gigantist sex meter hög nätomgärdad klätterställning där man samtidigt släpper in 350 vilt frustande och entusiastiska barn för att på kort tid göra av med terrawattvis med energi.

Hundratals kvadratmeter att skutta runt i!!!

Ljudvolymen är utan att överdriva jämförbar med vilken internationell storflygplats som helst. Energin som utvecklas i denna klätterställning med rutchbanor, lianer, bollhav, hoppborgar mm., mm kan få Barsebäck att rodna av skam för sin i jämförelse blygsamma effekt...

Denna "helvetesmaskin" fylls ca var annan timme på med flera hundra nya frächa barn...

När jag kom för att hämta Ebba efter hennes två timmar av klättrande och tjo o tjim (dom blir dessutom i halvlek utfodrade med energirik mat bestående av korv o bröd för att fylla på protein och kolhydrat och glasstrutar för fett och lite mer kolhydrat) Jo alltså, jag möttes av en Ebba med klart blossande röda kinder och en slags vild blick.

Så gick vi för att tacka kalasbarnens mamma för kalaset och Ebba fick för säkerhets skull med sig en godispåse för att kunna fylla på lite extra energi på hemvägen...

Ebba luktade som en liten "skit-gris" och så fort vi kom hem var det raka vägen in i duschen på både min och framförallt storasysters uttryckliga begäran! Ut kom hon efter ett tag doftande av Ros & Mandelmjölk till allas belåtelse och nu ligger hon och sover som en tusenårig stock...

När vi lämnade kalaset och passerade grinden på väg ut såg jag en flicka i 20-årsåldern stå där med en tom och stirrande blick i fjärran, jag blev lite orolig för henne för jag kände igen den där blicken...

Det är den där blicken man ser hos traumatiserade personer och soldater som varit för länge vid fronten utan avlösning. Ett "Hundred mile stare"...

Då säger Ebba;
"Titta pappa! Där är flickan som jobbar på Lekiz! Det var hon som gav oss varmkorv o glass!"

Det förklarade på något sätt allt i hennes blick, Arma lilla flicka tänkte jag, hoppas du får bra betalt för ditt jobb...

Med en blick så långt bort i fjärran, en själ så trött, så trött...

Slut, Frågor?

Pigs on the wing o balettkjolar...

2009-10-15T20:52:00.019+02:00

Det var ju rätt länge sen jag skrev något om mat på bloggen kom jag på! Så för att bättra mig så kommer här ett rätt enkelt recept som mina flickor tycker om, och ja, jag med för den delen.

Kanske tycker ni att det liknar den klassiska maträtten Flygande Jakob? Kanske det, men det är ändå inte riktigt det samma... Jag kallar den "Pigs on the wing" (efter den gamla klassiska Pink Floyd-låten).

Nåja hur som helst så här gör man i alla fall.

Ingredienserna är dessa; Kassler (därav pigs), grädde, crème fraiche, chilisås, ananasringar, riven ost och så Klart en av mina/våra favoritkryddor Pasta Rossa. Svårare än så är det inte!

Så nu sätter vi igång då!

Skiva kasslern tunt och medan du gör det så låter du såsen koka.
Såsen består av grädde, Crème fraiche, några rejäja matskedar chilisås och ananasspadet från en burk ananas, dra typ 15-20 varv med Pasta Rossa kryddan också. Svårare än så är det inte att göra såsen! Låt såsen koka ihop så att den recducerar (blir tjockare) och blir lite krämig för vem vill ha rinnig sås som är som vatten???

Lägg ett lager sås i botten på formen först och sedan första lagret kassler o ananasringar.

På med sås och den rivna osten.

Varva, kassler, ananas, ost och sås.

Ja sen varvar man kassler, sås, ost o ananasringar tills det tar slut. På med den sista såsen och osten. Sen och sen in i ugnen på 250 grader i ca? ja tills den ser klar ut, kanske 20 minuter

Så här snygg ser den ut när du tar ut den.

Om man låter den stå inne för länge i ugnen ser den ut så här när den kommer ut... Och vem vill det???

Vi brukar äta den med klyftpotatis. Vänd potatisklyftor i lite olivolja, flingsalt och kanske någon extra krydda.

En Enkel och riktigt god vardagsmiddag.

Förresten skall ni få min senaste Ebba-upplevelse också, från ikväll...

Jag sitter lugnt och skriver vid datorn när Ebba slår upp dörren från sitt rum med stor dramatik.

Ebba kommer ut iklädd en mycket rosa, glittrig och paljettförsedd balettkjol, rosa linne samt en rätt märklig och stor flerfägrad handväska i högsta hugg! Ebba snurrar några varv på tåspetsarna och frågar mig.

"Visst É jag väldigt Oh' la la pappa?"

För bråkdelen av en sekund vet jag inte riktigt på vilken planet jag befinner mig, sen svarar jag så klart;

"Ja min lilla Älskling, Du är absolut väldigt Oh' la la..."

Ibland tänker jag att... Jag skulle behöva en son... Också...

Slut, Frågor?

Slut på det roliga...

2009-10-14T23:14:00.005+02:00

Slölyssnar på tv:n i bakgrunden medan jag sitter här vid datorn, reklamavbrott i ett program som jag inte ens vet vad det handlar om. En mörk och vad jag antar skall vara förtroendeingivande röst når min trumhinna och fångar min uppmärksamhet.

Så här säger den; ”Om slemhosta får dig att gå miste om allt det roliga…?” precis där slutar jag lyssna för nu tänker jag…

Men vänta lite nu… ALLT det roliga??? Va??? Nej jag har ingen slemhosta! Och om jag mot förmodan skulle få slemhosta, skulle det verkligen få mig att gå miste om ALLT det roliga? Är det verkligen så? Slemhosta så är livet i princip slut…???

Jag kan tänka mig att om jag skulle hamna på sjukhus med diverse slangar i och ur samtliga kroppsöppningar samt säkert några nyupptagna hål så skulle det Roliga vara en smula begränsat för ögonblicket, men slemhosta???!!!

Rätt märkligt påstående eller var det en fråga…

Så detta kan alltså vara skillnaden mellan att, eller inte gå miste om ALLT det roliga?

Själv är jag trots den förtroendeingivande rösten ändå mer benägen att tro att denna miljö i viss mån kan begränsa kanske inte precis allt, men ändå, En hel del av det roliga. Kanske till och med mer än slemhosta...

Slut, Frågor

Birgit skojar med oss...

2009-10-12T00:28:00.009+02:00

Såg just att Birgit Nilsson (vår antagligen största operasångerska genom tiderna, för er som är födda på 80-talet…) har fått ett pris i hennes namn, The Birgit Nilsson Prize. Det är på en million dollar och delas ut nu på tisdag för första gången, fyra år efter hennes död. Priset går till Plácido Domingo och det blir stort ståhej i stadshuset i Stockholm.

Ja jag tycker att det är bra! Birgit Är värd ett pris i hennes namn. Hon var en rätt vanlig tös från Skåne med en fantastisk röst och framförallt med en fantastisk Personlighet och Humor!!!

Det var just därför som jag när jag fick se löpsedeln dagen hennes död blev känd kände att jag bara måste ha just den löpsedeln! så jag begav mig ner till Statoilmacken på kvällen och fick den. Jag är helt säker på att Birgit precis som jag skrattade gott åt den… Nu sitter den på hedersplats på insidan av en av mina garderobsdörrar.

Ja finns det NÅGON som kunnat hålla sin död "hemlig" i 16 dygn så var det Säkert Birgit!!!

Fast jag undrar lite hur hon "lyckades" lura alla att hon levde fast hon var död? Kanske satt hon bara helt stilla i en stol och såg lite lagom trött o ointresserad ut så att alla tyckte att det var bäst att lämna henne ifred ??? tills någon petade på henne och upptäckte att hon lyckats lura dom i mer än två veckor!!! Och att "begravningsgäster berättar" tycker jag låter så... Ja jag vet inte riktigt... Kvällstidningsaktigt, vad berättade dom? Vi är en skock fårskallar o faaaan va hon lyckades lura oss...!!!

Slut, Frågor?

Lördag förmiddag

2009-10-10T12:26:00.002+02:00

Det Hastigt uppblossande Kapten Nemo-intresset har fått sin förklaring, tack ”anonym” som satt inne med svaret och dessutom tog sig tid att lämna en kommentar! Såg föresten också att du stannat en stund på min något ostrukturerade blogg

(fan! Just nu började någon ”min granne” med att borra i vår ”gemensamma” betongvägg. Tydligen finns det fortfarande människor som inte har fattat att man skall använda en borrhammare när man borrar i betong! Jag hör att grannen försöker borra med en vanlig slagborrmaskin och det tjuter o skär och kommer ta minst 12 minuter att borra det där hålet! Med ”rätt verktyg” tar det mindre än 15 sekunder och låter dessutom Betydligt mindre… Gå till Clas Ohlson för tusan! Dom har billiga o Bra borrhammare och dom har öppet, faktiskt just NU!)

Och det var ju så klart glädjande, kom gärna tillbaka och läs mer.

Så nu vet jag varför alla dessa nya och okända besökare plötsligt under en dag flockades i mitt kök. Nåja, vi är ju ett antal Kapten Nemosar här i cyberrymden, typ ett 1000-tal om man också räknar med de anglosaxiska Captain Nemosarna. Men just mitt kök är ju tämligen ointressant om man nu inte är intresserad av blandade bagateller och betraktelser och ja ett o annat recept emellanåt (fast det har ju varit lite dåligt med det på sista tiden… lovar att bättra mig!).

Kanske händer det något idag som är värt att skriva om, eller så gör det inte det… Men då får jag väl skriva om ingenting, det är ju inte precis så ovanligt att jag gör det med…

Slut, Frågor?

Vi skall alla den vägen vandra...

2009-10-09T21:10:00.006+02:00

Fredagskväll och fortfarande en del märkliga eftersläntrare som söker på Google efter den ”andre” Kapten Nemo, och nej det är inte jag!!! Så sluta besök min blogg utan att stanna och läsa! Eller så kan ni ju åtminstone försöka förklara vem och vad ni letar efter!!!

Nåja hur som helst med detta, nu till något helt annat som vanligt…

Jag är rätt fast i Facebook och har den senaste tiden gjort ett stort antal Helt Meningslösa, jo jag menar! HELT MENINGSLÖSA!!! tester av typen ”what… are you” så nu vet jag att jag är den ananas-smakande gummibjörnen, att min konstnäsrsjäl är Vincent van Gogh (nåja just det var kanske inte så konstigt…), att mitt ”little Pony” namn är Midnight Spark!!!

Ja ni hör ju själva!!! Ett 50-tal tester senare så dyker plötsligt detta upp!

”Vilken är din dödsdag?”
Så klart vill jag veta det! eller vill jag egentligen det?? Nej antagligen inte, men just då är jag så inne i allt testande att jag inte tvekar ett ögonblick och testet ligger ju bara ett enda litet klick bort!

Så jag klickar och möts av följande meddelande;

"Din Dödsdag. Bli inte rädd, fyll i testet och få veta när du troligen kommer att dö."

Klart jag inte blev rädd...? (lite dålig svenska förvisso men det skrämmer mig inte längre...) Jag fyllde så klart i testet. Resultatet blev...

"Du har avslutat testet, Dina resultat ÄR OROVÄCKANDE"

Men nu kommer det…

För att få veta detta ”oroväckande” resultat så skulle man skicka ett sms för 50 kr. Då skulle jag få reda på det fruktade datumet, "resultatet".

DET!!! Tycker jag var Oroväckande så det sket jag så klart i och nu känns det faktiskt riktigt Bra!!! Det får bli som det blir med den saken helt enkelt...

Slut, Frågor?

Osama Bin Nemo? Konstiga besökare...

2009-10-08T22:54:00.014+02:00

Så djäkla lika är vi väl ändå inte...?

Blev lite överraskad i förmiddags när jag som vanligt kollade min statistik över besökare och vilka de var.

Det första jag möttes av var National Police Board Of Sweden! Det vill säga Rikspolisstyrelsen... Jag blev, det skall jag villigt erkänna en smula överraskad, min hjärna började så klart genast snurra på högvarv (ja till och med på högre varv än vanligt).

Funderade på vad som kunnde ha föranlett detta något oväntade besök? Det är ju inte precis som om jag är någon Osama Bin Nemo eller nåt sånt! När jag också såg att jag hade besök ifrån Tv4, Dagens Industri, Fackforbundet St, Higher Colleges Of Technology i Abu Dhabi så började jag faktiskt undra lite... Jo så var det rätt många fler lite skumma IP-adresser...

Vad fan hade hänt som inte jag visste eller vet om? Alla hade dessutom sökt på "kapten nemo blogg" jo jag kan se det också i min statistikfunktion.

Troligen finns det en "annan" Kapten Nemo därute någonstans! För jag har idag haft fler besökare på min anspråkslösa blogg än någonsin tidigare!!! Och som ni vet så har jag inga hemliga sprängämnesrecept på min sida även om man, om man inte aktar sig kan bli lite lustig i magen av mina sirapslökar, men det är ju inte riktigt samma sak...

Jag berättade om dessa något udda besökare för min kära x-fru ikväll när jag var uppe med en bultsax och Ebbas danskläder hos henne. Hon blev uppriktigt sagt lite stressad och började fantisera om löpsedlar (X-frun berättar "Jag visste ingenting!") och liknande. Enligt henne hade hennes reaktion på om något liknande hänt henne som jag förstår det varit ungefär lika lugnt som de gamla finalfyrverkeriena på stockholms Vattenfesival...

Ja ja, det händer ju inte så mycket i mitt liv så jag tycker dagens något märkliga händelser snarare var lite uppiggande!

Klart slut, Osama Bin Nemo :-)

Slut, Frågor?

En Tysk på besök...

2009-10-03T23:55:00.004+02:00

Google är märkligt!!!

Jag fick häromdagen besök av en tysk på Kapten Nemos Kök. Så här är det kära läsare, jag har en statistikfunktion kopplat till min blogg så jag kan se hur många besökare jag har, nej så många är det inte! men jag är rätt nöjd i alla fall, för jag är ju knappast någon Blondinbella med minst 100.000 besökare varje dag och 177 kommentarer på varje inlägg om mina nya skor, ja nu har jag ju i och för sig inte så där jättemånga nya skor att skriva om, mest gamla väl ingångna...

Men om det finns intresse så kan jag så klart fotografera mina skor och skriva något begåvat om dom här på min anspråkslösa blogg. jag har bruna, svarta och några andra men vill ni verkligen se dom??? och vill ni verkligen läsa mina minnen jag haft när jag traskat runt i dom???

Som vanligt avlägsnade jag mig nu i överljudsfart från ämnet! jo alltså min statistikfunktion kan också se varifrån dom olika besökarna kommer, nej bli inte oroliga nu ni är helt anonyma... men som sagt, jag är ingen Blondinbella men jag fick besök till min sida från Tyskland och det tyckte jag var lite märkligt! Närmare bestämt från Alsfeld i Hessen. Jag känner Absolut ingen!!! i Alsfeld Hessen!!! Det är jag Helt säker på! för om jag kände någon i Alsfeld Hessen så skulle jag komma ihåg det!!!

Jag tänkte, vem fan är denne tysk som besöker min sida och la honom/henne under statistikprogrammets förstoringsglas... Då visade det sig att denne stackars tysk hade ett problem, ett problem jag skrev om 26 september "Stambyte och leksaker". Detta inlägg handlade ju om tre saker man inte bör ge sina barn och nummer 1 var ju en guldhamster om ni läst och kommer ihåg det?

Så tysken hade uppenbarliga problem och hade gått i hamsterfällan som jag varnade för, för han/hon hade googlat "wie stört hamsterurin nicht mehr" enkelt översatt för er som hade franska i skolan, "hur blir man av med lukten av hamsterurin"... Den arme saten hade alltså troligen en lägenhet som stank av hamsterurin och jag kan ju inte annat än känna medlidande! Barnen är säkert fortfarande glada men denne förälder sökte i desperation på Google ett svar på hur man förjagar denna doft, nej inte doft, stank från sitt boende, sitt hus och hem sin förut så väldoftande borg!

Hamstrar är bäst på bild, möjligtvis något man kan ta med sig barnen att titta på tidiga lördagsmorgnar i centrumets djuraffär men inget däggdjur man skall släppa innanför sin egen dörr!!!

Nåja hur som helt den stackars Tysken hade stannat i 3 sekunder på min sida med en omedelbar insikt att här fanns inte svaret på detta problem, sidan var ju dessutom på ett för honom/henne helt obegripligt språk.

Nu till det som jag verkligen funderar över, hur fan!!! fungerar Google??? hur kunde min sida träffas??? Jag skrev visserligen ordet "hamsterurin" i inlägget men det var ju knappast så att jag på något sätt länkade just det ordet till att vara sökbart på något sätt!!! så hur gick det egentligen till??? prova själva! sök på hamsterurin på google så dyker jag upp där på typ 13 plats! Jo där finns jag, med ordet hamsterurin riktigt fetmarkerat! Hur går det till???

Så om jag skrev något... nu måste jag formulera mig väl... Något mindre smickrande, till och med kanske negativt, eller om jag dristade mig till något hotfullt mot låt oss kalla det chefen för det stora landet i väster, skulle jag då få påhälsning av allvarliga män (och kanske kvinnor) med putande armhålor på vänster sida (ja under förutsättning då alltså att dom är högerhänta...) som plötsligt skulle stå där utanför min lägenhetsdörr och se allvarligt på mig när jag intet ont anande öppnade dörren (jag betalarmin tv-licens och är inte rädd för Jehovas vittnen så jag brukar öppna dörren utan onda aningar).

Jag vet inte hur det går till helt enkelt!

Slut, Frågor?

TV-gympa

2009-09-29T09:33:00.003+02:00

Vilken känsla för rytm och moves!!! Men jag förstår att hon/han börjar krokna lite vid 1.50 min... :-D

Trons makt...

2009-09-28T19:13:00.005+02:00

Whitest Kid U' Know. en av mina nya favoriter!!!

Jag vet inte varför...??? Men Jag tycker det här korta 15 sekundersklippet är så fruktansvärt kul!!! Små subtila detaljer som när Mannen efter 7 sekunder tittar upp och ut mot... och den lilla killens smått drömmande och fantiserande blick... Det är så outtalat men Ändå så tydligt och överraskande slut...

Men så läste jag också MAD på den tiden den tidningen fanns i Sverige...

Badmintontrauma

2009-09-28T16:46:00.006+02:00

Hämtade Ebba för drygt en timme sedan, när vi höll på att låsa upp våra cyklar så säger Ebba plötsligt:

Vi har spelat badminton idag...

Ja, va kul sa jag, för det trodde jag det va.

Jag vill aldrig spela badminton mer!

Va? Varför då?

Vi spelade Slem!

Slem???? Spelade ni slem???

Ja...

Vad är Slem???

Det är som Bläckfisken, Sa Ebba som om det skulle förklara allt...

Bläckfisken???

Ja fast om man står still så blir man självkullad!!!

Jaha?

Och då DOG man!!!

Dog man!!!

Nej man blev förvandlad till sjögräs!!!

Oj då... sjögräs...? Ok, ska vi åka hem nu? Det blir pastasallad till middag. sa jag för att muntra upp min numera för tillfället badmintonhatande dotter.

Jag minns kanske fel men på min tid var badminton lite annorlunda, tydligen har sporten utvecklats en hel del utan min vetskap. Men jag förstår Ebba, jag skulle inte heller vilja bli självkullad varje gång jag stod still och dessutom bli förvandlad till sjögräs...

Bäst att börja med pastasalladen nu...

Slut, Frågor?

Själv är bästa (dräng) eller idetta fall piga...

2009-09-27T21:53:00.007+02:00

Jag läste i kväll på en väns blogg att hennes 4,5-åriga dotter precis själv klippt av sig håret... Och i morgon är det fotografering på förskolan... Jag har svårt att låta bli att säga Ha ha ha!!! För jag har varit där och vet hur det känns och det gör antagligen rätt många föräldrar med mig.

Men för min vän som varit tvungen att vänta så många år på detta oundvikliga så vill jag ingjuta lite tröst och framtidshopp genom denna lilla bildsvit på min egen Ebba som vid 2,5 års ålder ville fixa till sig lite...

"Pappa... Titta!!!" sa Ebba när hon med sin lilla hand full av hår kom ut i köket till mig...

Min första tanke var... Helvete!!! Vad kommer A att säga nu???!!! Min andra tanke var... Undrar vad en enkel flygbiljett till Sydamerika kostar!!!???

Ebba var så KLART!!! Lika glad som Alltid!!! Och det gick att till nöds "kamma över" lite... Men jag kan ju säga att det var en "viss" munterhet bland Dagispersonalen när vi dök upp nästa morgon...

Men naturen har sin gilla gång och avklippt hår växer ut... Så du min vän "S" jag lovar att även din dotters hår kommer att växa ut och bli lika fint som förr! (det är så klart storasyster Clara som står bakom Ebba och viftar med fingrarna...)

Nåja det Finns värre saker än "självklippt" hår...

Som när min lillasyster i 3-årsåldern smet iväg en vacker sommarkväll till lekplatsen. Att smita iväg till lekplatsen låter väl inte så farligt tycker ni nog nu. Nej kanske inte, men just denna 3-åring hade en rätt svår maginfluensa vid tillfället...

Hon har alltid varit envis som en röd gris och just denna kväll hade hon bestämt sig för att lekplatsen var en utmärkt plats att tillbringa kvällen på, maginfluensa??? Strunt samma!!! För här skulle det minsann åkas rutschbana, gungas i gungor, klättras i klätterställningar och snurras i karusellen!!!

Man kan väl uttrycka det så här... Att när mina oroliga föräldrar till slut fann henne på lekplatsen så hade hon lämnat ett stort antal... Hmmmm låt oss kalla det "tydliga spår"... Där hon i muntert men inte helt "tätt" tillstånd hade lekt.

Detta var ju på 60-talet då människor kanske? på ett annat sätt än idag kände ett större ansvar för sin omgivning. Alltså tillbringade mina föräldrar ett obestämt antal minutrar, men dom var Inte få... Det Vet jag! vid lekplatsen denna nu sena kväll med trasor, klorin och mängder med hinkar vatten för att sudda ut och sanera sin dotters magsjuka framfart på denna för oss barn i området så populära plats.

Så vad är ett klippt hår egentligen mot totalsanering av en "magsjuk" lekplats...?

Och i morgon kommer mina två små älsklingar tillbaka till mig för en hel vecka, Längtar!!!

Slut, Frågor?

Stambyte och leksaker

2009-09-26T01:26:00.003+02:00

Min kära x fru har haft stambyte i sin lägenhet och jag har så klart kunnat ge henne tak över huvudet i de dagar det varade. Men nu har hon lämnat vår lägenhet och har flickorna hos sig resten av veckan.

Kvar glömde hon ett nummer av ”Hänt Bild” en rätt märklig publikation egentligen men jag kunde så klart inte låta bli att bläddra i den… :-).

Där fanns en artikel om Lady Gaga och att hon tydligen verkar vilja ha sex med alla och allt som inte är ordentligt fastskruvat i golvet… Detta fick mig att fundera över de märkliga rykten som florerat på senare tid att Lady Gaga skulle vara en man???

Men om så vore fallet så skulle väl åtminstone någon av alla dessa icke ordentligt fastskruvade kontakter ha reagerat på att hon inte var så att säga utrustad på det sätt som förväntats…? Alltså tror jag inte på dessa rykten utan sannolikt är det bara ännu ett av alla dessa märkliga påståenden som poppar upp så fort någon blir lite för känd, lite för framgångsrik…

Men det var ju inte det jag egentligen skulle skriva om, jag tänkte bara helt kort skriva om: 3 saker man inte bör ge barn…

1. Guldhamstrar eller liknande små gnagare. Varför? Därför att barn tröttnar så in i helvete snabbt på att se den lilla gnagaren springa runt i sitt hjul och vem kan klandra dem för det??!!

Guldhamstern är dessutom från födseln utrustad med små men mycket vassa tänder som den mer än gärna begraver djupt i små barnhänder. Detta får de flesta barn att reagera negativt och inte helt sällan också öka förbrukningen av Pippi Långstrump-plåster tills den når i det närmaste astronomiska summor…

Hamstern är för övrigt ett nattaktivt litet djur och gnisslar sig i sitt hjul genom dygnets mörka timmar vilket gör det i det närmaste helt omöjligt för små barn att sova i samma rum som den energiske gnagaren, alltså måste den på nätterna bo i ett annat rum vilket vanligtvis brukar bli köket.

Köket luktar därför varje morgon av sur hamsterurin och sågspån, något som betydligt hämmar frukostaptiten.

Ett hamsterägande brukar alltid sluta med en lögn… Hamstern brukar oftast på ett eller annat sätt förpassas till de så kallade sälla jaktmarkerna och oftast är det pappan i familjen som måste utföra detta smutsiga jobb medan mamma får brodera ut lögnen om hur en tant från landet kom och hämtade hamstern medan barnen sov och tog med den lille gnagaren till ett lyckligt liv på en bondgård bland får, kor och ystra fuxar. Sanningen ligger lång ifrån detta…

Nåja, Vila i frid lilla Smulan, Du har det säkert bra där du är…

2. Man bör Aldrig!!! Hur mycket än 4-åringen gråter, bönar och ber ge dem en burk med 150.000 paljetter i osorterade färger… Ge Aldrig efter!!! Dessa paljetter kommer i Åratal!! att förfölja er, i varje vaket ögonblick av era liv.

För även om ni köper hundratals liter med skollim för att fästa dessa paljetter på lämpligt underlag med så kommer ni att upptäcka att minst 100.000 av paljetterna har fått ett eget liv och är på ständig drift i ert hem och hemsöker er precis överallt, det kommer inte att finnas en enda fläck i ert hem, en enda punkt på er kropp som inte har utsatts för ett paljettangrepp!!!

Paljetter är 1000-falt värre än granbarr! Paljetter är ett djävulskt påfund av en bitter och sadistisk person långt, långt borta i ett främmande land som på detta sätt vill ta hämnd på alla föräldrar för att han av sin elaka mamma o pappa tvingades äta gröt till frukost när han egentligen ville ha formfranska med marmelad… Så är det! Så låt er aldrig vad som än händer luras att köpa den där burken med paljetter… Det kommer ni i åratal att bittert få ångra.

3. Leksaker med små, hårda och vassa tillbehör. Dessa leksaker kan verka så oskyldiga och harmlösa där i leksaksaffären. Men när de packats upp och lösgjorts från alla små trådar och gummiband i sina formpressade plasthöljen så visar de sitt rätta jag.

Själva dockan/actionfiguren är rätt harmlös… Det är alla små, hårda och vassa tillbehör som utgör faran och själva helvetet!

Jag skrev om detta redan i februari men då i ett annat sammanhang men så här är det ju…

Att försöka smyga in i ett kolsvart barnrum för att stoppa om barnen en sista gång inför natten är då förenat med stor risk. Att trampa barfota på små vassa accessoarer eller vapen till Barbie, Bratz, Actionman eller gud vet vad i hårdplast som med lätthet tränger djupt in i foten är förenat med en intensiv smärta, och jag tror att alla föräldrar i största möjliga mån vill undvika att väcka sina barn genom att spontant o högt utbrista AAAAAAAAJJJJjjjjj HELVETES DJÄVLA SKIT!!!!!! Eller något annat färgstarkt uttryck som lätt kan skapa traumatiska barndomsminnen hos små sovande barn när de väcks på detta något brutala sätt i helt kolsvarta rum.

Alltså… Docka/actionfigur helt ok, men släng alla små rakbladsvassa vapen och accessoarer så fort barnet vänder ryggen till, gå på McDonalds, på bio vad som helst för att kompensera men gör er fortast möjligt av med dessa fotsulepenetrerande föremål, tänk på att det faktiskt är för era barns bästa…

Det var allt för i kväll.

Just det, en sak till bara, när jag talade med mitt x i eftermiddags på telefon så hörde jag henne plötsligt säga under vårt samtal ”Du Skall Fråga Innan du tar Elisabeth Arden gumman!” Gumman var min 6-åriga dotter Ebba… Jag säger bara Suck… Nåja hos mig är det rätt tunnsått med Elisabeth Arden… i alla fall ännu så länge…

Ebbas hjälm

2009-09-19T00:23:00.015+02:00

Ebba... Tappade bort sin cykelhjälm i söndags hos mamma, på något för oss alla obegripligt sätt (inklusive Ebba, trodde vi...) lyckades hon tappa bort, förlägga, förlora sin cykelhjälm.

Så vad gör man då? Låter bli att cykla till skolan? Ja antagligen om man är en laglydig och ängslig förälder. Men det är inte min x-fru och inte jag heller för den delen skall jag villigt erkänna. I två och en halv dagar! Var vi helt laglösa, var vi som våra föräldrar, som när vi själva växte upp och det inte ens fanns cykelhjälmar, stödhjul och långa varningsflaggor på cyklarna.

På något mirakulöst sätt lyckades vi överleva utan detta och det fanns inte ens cykelbanor!

Så när måndagsmorgonen var där och A (mitt x) och barnen skall cykla till skolan, en färd på ca 6 minuter så uppdagas det att Ebbas hjälm är spårlöst försvunnen! Clara har sin blå hjälm på sig och har redan lämnat området på väg till skolan medans A och Ebba far runt i lägenheten och letar som besatta efter den försvunna hjälmen. Den finns inte!

Då tar A det modiga beslutet att vi åker ändå... så på med en keps på Ebba och så bär det iväg. Ebba som gärna klär sig något exentriskt och ofta ser ut ungefär som Madonna gjorde på 80-talet flaxar iväg med A i släptåg på cykelbanorna mot skolan.

Ni vet säkert, det finns sådana där överordentliga föräldrar, dom som pratar oavbrutet på föräldramötena om ingenting, eller i värsta fall om något som bara berör deras eget barn, bara dom får höras, och som gärna har långa utläggningar när ALLA andra föräldrar inklusive läraren bara vill gå hem... Ni vet säkert vad jag menar.

"Greta" i Ebbas klass har en sådan mamma, hon har extremt!!! foträta skor (har jag lagt märke till) Alltid kappan knäppt ända upp i halsen, håret slickat längs skallen och en lätt bitter och bister uppsyn.

Så när Ebba med vilt svajande Varningsflagga på sin cykel trampar fram och enligt A träffade minst två trötta bussresenärer på snoken när hon passerade den överfulla busshållplatsen med morgontrötta resenärer som inte hann hoppa undan i tid och tvärnitar bredvid "Gretas" mamma och hennes dotter vid den stora korsningen med massor av trafikljus och övergångsställen och glatt ropar hejsan!

Så ser "Gretas" mamma med illa dold skräck och förfäran ner på detta lilla besynnerligt klädda barn som SAKNAR HJÄLM!!! Endast iförd en illgrön keps som det står EBBA på, mitt kära x som kommer fram sekunderna senare ser att hjärnblödning och hjärtinfarkt är blott sekunder bort hos denna kvinna som själv bär en hjälm som en knopp högst upp på sitt huvud, i mitt tycke påminner den mest om ett blålila "glans" (det är latin för en manlig kroppsdel) http://sv.wikipedia.org/wiki/Glans jo jag har sett henne ett antal gånger försiktigt cyklande med sin dotter, dom leder alltid sina cyklar över övergångsställena! det gör inte vi!!!

Mitt kära x ser hur det vaskulära trycket hos denna kvinna är på väg att nå klart hälsovådliga höjder och utropar glatt som för att bryta den is som är kilometertjock just nu, "Hej vi är lite som i Danmark!" Det var antagligen det bästa hon kunde komma på i detta ögonblick och jag tyckte det var rätt bra när hon berättade det för mig men beklagade mig över att hon inte också haft en cigarr i mungipan för att göra uttalandet ännu mer övertygande...

Grön gubbe vid övergångsstället och A och Ebba piper snabbt iväg mot kunskapens högborg, "Greta" och hennes mamma leder cyklarna Mycket Försiktigt över övergångsstället och hamnar ohjälplig efter i kölvattnet. Ibland förundras jag över att "Greta"överhuvudtaget finns... !!! Men hon har inga syskon... Undrar om "Gretas" pappa bar hjälm "den där" gången också...? Fan vet men tror det!

Nåja det föll i alla fall på min lott att införskaffa en ny hjälm åt Ebba, jo vi tycker båda så klart att hon skall ha hjälm när hon cyklar. Så medans jag mätte hennes huvudomfång i tisdags så frågade jag henne vilken färg hon ville ha på hjälmen?

blå, röd, silver, ja jag vet inte var svaret... Rosa? frågade jag, dum och förutfattad som jag var!

Nej INTE rosa!!! Det är för tjejigt blev svaret! Jag Borde ha fattat det! Det är ju Ebba i ett litet nötskal!!! Mer tufft tyckte hon!

Jag frågade lite försiktigt medans jag mätte huvudet på Ebba om hon hon inte i alla fall kunde minnas var hjälmen tagit vägen... Hon hade ingen aning men hävdade att Mamma hade en vän som såg älvor (Jo det tror jag A definitivt har...) och att det antagligen var en älva som tagit hjälmen... Det hjälpte inte att jag sa att älvor var rätt ointresserade av cykelhjälmar och antagligen inte låg bakom försvinnandet! För enligt Ebba var så fallet...!!!

Jag hittade i alla fall denna hjälm och det var ju Precis Ebba!!!

Så nu är allt frid och fröjd igen...

"Greta" heter egentligen något annat.

Slut, Frågor?

Städa först skriva sen.

2009-09-18T14:12:00.002+02:00

Valde idag mellan att skriva eller städa... Städningen vann. Ska nog skriva något litet senare i kväll hoppas jag.

Tror jag är en riktigt usel källsorterare, men papper är väl papper? Vad händer egentligen om det slinker med några gamla pastapaket o bag in boxar bland mitt papper?

Har jag förstört något känsligt ekosystem i Amazonas nu???

Om en stund kommer Filippa mitt äldsta bonusbarn och fikar, antagligen och förhoppningsvis så stannar hon också och äter tacos med flickorna och mig. Så vi hinner ta ett glas vin och snacka lite allvar o skit också. Det är skönt när barn växer upp och blir unga vuxna som man fortfarande tycker det är lika kul att träffa och att dom förhoppningsvis tycker detsamma.

Mera Skola

2009-09-16T14:29:00.003+02:00

Det finns så många fina barnsånger som man kan sjunga tillsammans, som, till exempel den här.

Never Song

Slut, Frågor?

Mellanstadieminne

2009-09-14T22:25:00.011+02:00

Måndagskväll, barnen lagda och godnattpussade.

Det Måste väl finnas något bättre än kändisdjungeln på tv???

Men det gör det inte… Inte på någon av alla kanalerna…

En kommentar från ”Crack Mango” min något märkliga läsare fick genom sitt kreativa förslag till inlägget ”Jo, man får faktiskt skratta” mig att indirekt tänka på en gammal händelse från mellanstadiet. Det handlar om fusk… då jag fuskade, eller i alla fall försökte...

Inte som det där avancerade vuxenfusket som finns lite varstans i samhället och skär genom alla lager. Nej det här handlar om det mer naiva, barnsliga fusket.

Vi hade i mellanstadiet en lärare J. ”Ludde” Lundgren... Han var enligt alla elever, men antagligen Mest enligt oss pojkar "Sträng men rättvis"... Vilket i klartext betydde att att han egentligen var en i högsta grad godtycklig tyrann som betraktade oss små 10-12-åringar som något han ägde från kockan 08.00 på morgonen till någon gång på eftermiddagen.

Han var av den gamla skolan och ansåg att fysisk bestraffning av sina små elever var helt rätt metod för att främja framtida akademiska studier.

Inför ett religionsprov i mellanstadiet, tror det var i 4:an eller kanske 5:an hade jag skrivit upp Johannes, Lukas, Matteus, Markus på min då rätt spinkiga underarm, det var knappt att de fick plats...

Eftersom jag drog upp min vänstra tröjärm och sneglade lite vid fråga 14 så undrade så klart denne skarpögde adjunkt vad jag gjorde? Jag ljög så klart som vilken normalbegåvad 10-åring som helst och förklarade att jag hade eksem som var rysligt plågsamt kliande och att jag dragit upp ärmen för att kunna utföra kliandet mer effektivt och grundligt...

Den, som det nu visade det sig helt patologiskt misstänksamme adjunkten gled tyst ner från sin höga kateder och närmade sig min bänk likt en pytonorm som fått vittring på en helt försvarslös skogsmus i den Amasoniska djungeln...

När han så ringlat ner genom bänkraderna och befann sig hotfullt dystert lutad över mig och bad om att få okulärbesiktiga (se) mina svåra eksem... Blev jag lite nervös.

I det ögonblicket insåg jag hur en liten skogsmus egentligen känner sig när den befinner sig öga mot öga med en hungrig pytonorm på det Amasoniska regnskogsgolvet, jag kände hur mörkret slöt sig kring mig och jag var beredd på att möta min skapare eller i alla fall Ralf Edström, att han inte var död var inget min 10-åriga hjärna just då reflekterade speciellt kraftfullt över…

Min vänstra tröjärm gled motvilligt och långsamt upp för att visa hemska och plågsamma eksem. Men dessa visade sig nu som genom ett herrans under vara helt borta, jag hade just då inte sinnesnärvaro nog att i den stunden att ställa mig på bänken, sträcka armarna i skyn och utropa "Min Gud, Min Gud! Prisa dig i evinnerlig tid för att du botat mig" eller något liknande hysteriskt religiöst... inte ens "Tack så Mycket" föll mig in!

I stället visade sig fyra välbekanta namn på min underarm, tecknade i en spretig och barnslig stil, som av en ren händelse råkade dessa namn sammanfalla med svaret på fråga 14...

Jag funderade ett kort ögonblick på att hävda att dessa namn var mina fyra sysslingar som jag brevväxlade med (jo detta var på den tiden när brev var den vanligaste formen av fjärrkommunikation mellan individer och i synnerhet sysslingar) men insåg det lönlösa i detta då Ludde redan bestämt sig för vad det var frågan om... Och ja, hmmmm i sanningens namn så hade ju han rätt, det var ju faktiskt så...

Påföljden blev den vanliga, med ett stadigt tag om ena örat i sin hand (det gick rykten om att han en gång tagit ett sådant hårt tag om ett öra på en pojke att det lossnat och han då stått där med den lilla kroppsdelen i handen, antagligen lite förvånad över den dåliga kvalité med vilken kroppsdelen varit fäst vid barnet i fråga...) lyfte han mig ur min bänk och ledde mig ut till korridoren för att bli informerad om hans synpukt på det inträffade.

Jag placerades på den väggfasta bänken i korridoren utanför klassrummet och pedagogen tog ett fast tag om mina båda öron och dunkade kraftfullt och rytmiskt mitt bakhuvud fem gånger mot den kakelbeklädda väggen för att öka mina akademiska möjligheter och kärlek till lärarkåren.

Nåja... Vi fick i alla fall på ett sätt alla vår lilla hämnd på denna handfasta förmedlare av kunnskap, sanning o rätt.

I 6:an var det ålagt denne något ålderdomlige man att ha sexualundervisning med oss muntra 12-åringar... Jag minns och glömmer aldrig hur han inledde detta ämne som jag starkt misstänker att han gärna skulle ha mist (minst) en vital kroppsdel för att slippa genomföra. Han inledde denna lektion med en ansiktsfärg som närmast kan beskrivas som djupt karmosinröd med orden;

"Nu skall vi tala om sex... Men DET kan jag tala om för er!!!
Att sex... Är inte roligare än Döden..."

Vi tyckte nog mest att Luddes förändrade ansiktsfärg var det roligaste och mest underhållande under denna lektion...

Och förhoppningsvis har dom flesta av oss också insett att han inte hade helt rätt i sin inledande fras av denna lektion...

Slut, Frågor?

Jo, man får fakiskt skratta!

2009-09-11T21:19:00.007+02:00

Fredagskväll 21.21. Hemma igen efter en bra men lite stökig dag på jobbet, Hem Ljuva Hem :-).

Lite sent ute med detta klipp jo jag vet det! Men när jag såg det i onsdags så kände jag hur hornen växte i pannan och all medmänsklighet rann ur mig lika snabbt som Bag-in-boxen i glada vänners lag (eller möjligtvis på någon form av home sale party? Men det vet jag inget om egentligen, bara en helt omaskerad fördom...). Det här var helt klart en av det bästa och roligaste auditions Idol någonsin haft ... Jag Har sällan skrattat så mycket.

Jag älskar när han sjunger "trick or treat smell my feet give me someone good to eat..." och sedan för handen upp till munnen och klapprar med tänderna! Det ÄR ju så djävla klockrent HA HA HA!!! Och Anders Bagge är ju här Bevisligen en så fruktansvärt snäll person! "Det var bra... Det var bra... Lugna dig lite nu"... Inte börja gråta!"... "Det var jättebra... så där..., ...ja?" samtidigt som han ser helt chockad och Totalt!!! Olycklig ut!!! Ja jag trodde jag skulle kvävas av skratt (och det hade väl varit rätt åt mig, min elake djävel... :-D).

Men det här ÄR på riktigt och jag skrattar åt det med...

The Nervous Kid, Jimmy Kimmel's staff asked this kid to wish Rosanne Barr Happy Birthday on camera, take a look at how nervous he gets. The poor kid was voted Kimmel's favorite person of the year!

HA HA HA!!!

Nu måste jag nog gå och bestraffa mig själv för att jag är en sådan elak person... Får se vad jag kan tänka ut för hemskt åt mig själv nu då? Kanske hyvlar jag inte den vita tryffeln över pastan i kväll utan nöjer mig med den något enklare svarta... Eller så kanske jag Inte korkar upp min Lafite 45 utan nöjer mig med en Prieuré-Lichine 74? Om jag gör båda! så Borde det väl vara straff nog? Eller...?

Slut, Frågor?

Dagens video

2009-09-11T12:10:00.003+02:00

Fick hastigt hoppa in extra på jobbet igår därför blev det varken tvättstugan eller något nytt inlägg. Snart dags att bege sig dit igen så det blir bara en låt så länge, fast just denna låt är ju inte så "bara"...

Det där med skor...

2009-09-08T22:20:00.012+02:00

Nu kommer det att handla lite om det oerhört populära ämnet skor...!!!Vad denna ädelsten har med det att göra kommer ni att få reda på längre ner...

jag gjorde en bild-google-sökning på shoes och fick 48.000.000 träffar...

(Parantes, eller kallade stickspår, avvikelse från ämnet eller vad tusan ni vill men ni vet vid det här laget att det är något jag är något av en mästare på, visst är det jobbigt ha ha ha! Men så här tänkte jag, 48.000.000 det var ju en djävla massa skosidor att gå igenom! undrar hur lång tid det skulle ta att kolla alla dom?

Så fram med miniräknaren alltså och jag förutsatte att det tar 5 sekunder att ladda o titta på varje träff, jo jag vet det är rätt lågt räknat men jag är snabb :-).

Hur som helt, det visade sig att det skulle ta drygt 7,5 år om jag jobbade med detta dygnet runt... Nu vet jag ju inte om jag skulle kunna hålla mig vaken dygnet runt i drygt 7 år med bibehållen koncentration? antagligen inte men säg en normalarbetstid på 8 timmar då vilket skulle bli typ 22 år...

Men va fan så länge kan jag ju inte hålla på med ett enda inlägg det inser ju till och med JAG!!! och vad skulle jag leva på? Hur skulle mina stackars barns uppväxt bli om deras far satt orakad, skäggig och med stora blåa ringar under ögonen vid datorn och tittade på sida efter sida med damskor i 21 år?

Antagligen skulle det påverka dem på ett icke gynnsamt sätt och det vill jag så klart inte... så det blir snarare lite sporadiska nedslag i den i det närmaste astronomiska skodjungel som finns där ute i nätets cyberrymd. Jag hoppas ni alla har förståelse för detta? Slut på stickspåret)

Så jag fastnade för dessa lätta sommarskor. Jo jag kommer nog mest att visa och kommentera damskor, inte för att jag har någon fetisch för damskor jo jag tycker om damskor, nej Inte SÅ...!!! Men på ett rent form- och designmässigt sätt (men för er som råkar ha "den" fetischen så är jag säker på att det finns en hel del sidor som kan passa er, jag dömmer ingen...). Jag har en helt annan fetisch... :-). Herrskor ska se klassiska ut, ungefär så här tycker jag.

Men nu till damskorna som jag hittade för dagens inlägg... Dessa snygga sommarskor är kanske lite dyra men ändå rätt rätt snygga på något sätt...

Pictured above is a $2 million sandal from Stuart Weitzman that was sported at the Le Vian party in Las Vegas. The silver leather designer heels flaunt 185 carats of tanzanite and 28 carats of diamonds.

The frontage strip sports a slim belt of diamonds with fitted profound gemstones to arc around the ankle with a 16 carat pear-shaped tanzanite plunge bordered by diamonds that swings over the face of the foot. The stones on the sandals seem to be mounted unswervingly onto the leather and hardly seem to be detachable.

(Tanzanit är en blå Zoizit och ädelsten. Namnet var det juvelerarfirman Tiffanys i New York som var först med. Tanzaniten kan ha gula färger i sig, men de försvinner om man värmer stenen till ca 400-500 grader. Då är stenen safirblå och lila i eldsken.)

Nu till något helt annat.

När jag var med barnen hos farmor och farfar i sommras skulle jag hämta en badhandduk i garderoben, det är en så kallad walk in closet och då la jag märke till under mitt sökande efter en lagom stor handduk en del av min mors skosamling eller vad jag nu skall kalla det för...

för där på väggen hängde prydligt i någon sorts skoställ 14 par svarta Helt Identiska! skor, i alla fall i min manliga hjärna helt likadana skor. Det såg lite konstigt ut... Ungefär som när man är på historiska museet och ser 3.000 identiska pilspetsar från stenåldern i en monter, man funderar ett tag och undrar varför dom måste visa 3.000 stycken likadana pilspetsar från stenålder??? Hade det inte räckt med ett par tre stycken?? Man fattar ju liksom vad det går ut på...

Alltså hängde där 14 par identiska svarta skor... Bara Gud och min mor vet hur många andra skor det finns där inne i garderobens djupa skrymslen, prång och vrår i olika färger och modeller.

Jag frågade min mor vid middagen om mitt märkliga fynd i min jakt på en handduk och min i mitt tycke helt naturliga reflektion. Hon såg lite medlidsamt på mig som om jag var 5 år igen och förklarade med en rysligt pedagogisk röst att dom var Vääääldigt Olika men att jag antagligen inte förstog det... Jag sökte min fars stöd men han var fullt upptagen med att konversera Clara och var helt ovetande om min belägenhet, så jag lät alltså ämnet falla till marken som en blåval släppt från 3.000 meters höjd och insåg att jag aldrig skulle komma någon vart i min fråga hur 14 par identiska skor kunde vara olika...

Jag vet att hon har,vita, röda, gröna, bruna, blåa, flerfärgade och guldfärgade också... jag undrar hur många det egentligen är???

Mitt Kära X bara skrattade när jag berättade om detta och sa att män aldrig kommer att förstå...Antagligen är det så...

En liten video också som väcker många glada minnen...

Dream on

2009-09-07T11:13:00.004+02:00

Signaturmelodin till denna säsong av Idol, nästa vecka börjar den årliga och obevekliga slakten av drömmar.

(Jag korrigerar mig själv, innan "177" andra hinner göra det, det är denna vecka det börjar (det= Idol 2009), vet inte vad som tog åt mig att hoppa en vecka bakåt i tiden? Antagligen önsketänkande...)
Tisdagen den 8 september 2009.

Men en bra låt är det...

Slut, Frågor?

Vad gör du nu för tiden...

2009-09-07T10:11:00.008+02:00

Ibland blir direktsändning oväntat och framför allt oavsiktligt rätt roligt som häromdagen när jag såg nyhetsmorgon på tv4.

Lennart Modig gjorde en direktsänd intervju med en av grundarna till 10-gruppen, vilka dom är? Ok, kortfattat det här.

1970 samlades tio unga textilkonstnärer och formgivare som upplevde att deras bästa mönsteridéer förkastades av de dåtida stora textilföretagen som ”osäljbara, för svåra, okommersiella”. Tillsammans bildade de 10-gruppen, med målsättningen att själva kunna följa och styra hela processen från mönsterskiss till färdigt tyg i butiken. Under åren som gått har 10-gruppen presenterat ett 30-tal framgångsrika kollektioner med mer än 700 producerade tyger och tapeter. Gruppen har ställt ut på ett flertal av Sveriges museer, och på olika museer runt om i världen. På Götgatan 25 i Stockholm driver 10-gruppen sin egen butik, där de egna produkterna finns till försäljning.
Väska med ett rätt typiskt mönster för 10-gruppen

Nu tillbaka till intervjun som var bra och intressant på många sätt, det var när det drog ihop sig till att avsluta den och Lennart skulle sy ihop som följande tänkvärda reflektion gjordes...

Först lite artigt prat och tack för intervjun och sedan helt plötsligt...

"Ja du, du har ju varit med från starten 1970, men några av er som va med då ägnar ju sig nu åt helt andra saker, en är till och med Död..."

Ja det kan man ju kalla att ägna sig åt något annat Ha ha ha

Kanske lite så här;

- Har inte sett Karl-Arvid på ett tag nu, vet du vad han gör nu för tiden?

- Karl-Arvid... Jo han ägnar sig mest åt att vara död...

- Jahaja! där ser man, hälsa honom från mig.

Nu väntar jobbet, så skall snart cykla dit.

Slut, Frågor?

Höst, mörkret faller.

2009-09-06T21:36:00.007+02:00

Höst... Jag hatar hösten...

Men, men, men, hösten som är så vacker!!! säger ni i kör!

Mmmmmm, jo jag vet att hösten är vacker. Löven brinner i trädens kronor, i orange, gult o rött, det gyllene ljuset från den lågt stående solen som smeker det ännu gröna gräset och får allt att vibrera av olidlig skönhet.

Det är just det, jag ser allt det vackra som ni gör men ser också ett preludium till den mest underbara obevekligt långsamma död man kan tänka sig, en död så vacker att inget kan mäta sig med den. Allt detta skär så skarpt, rakt in i mig och det finns inget jag kan göra för att stoppa det... Det är samma sak varje år så länge jag kan minnas...

Jo jag önskar så att jag kunde ta till mig hösten, skönheten i allt på ett annorlunda sätt som de flesta människor kan och gör, uppleva det som de flesta gör, men så är det inte, jag önskar att det var så. Men så är det inte...

Jag hör så många säga med med en värme i rösten hur dom tänder sina ljus och kurar skymning, skymningen faller, mörkret sluter sig kring jorden och man tänder sina ljus och myser i ensamhet eller i tvåsamhet om man är så lyckligt lottad och upplever "det där"... Jag förstår det rent rationellt, hur ni menar, rent rationellt förstår jag det, men jag kan inte dela era känslor... Jag önskar att jag kunde det... Men det går nog inte... Fan...

Jag talade nyss med mitt Kära X om det här och att jag tänkte skriva om det (för varför fejka något som inte skulle vara sant när i stort sett alla man möter säger "hösten är så härlig, vilket vackert väder"), och hon vet ju precis vad jag menar, jo hon känner ju mig rätt så väl efter alla år, men hon kan fortfarande få mig att skratta åt "eländet" :-) och tyckte nog att det var på sin plats att jag skulle varna läsarna på bloggen att nu kommer Kapten Nemo antagligen att ta fram sin svartaste humor sina mest elaka och ironiska sidor, sina mest dystopiska tankar tills apriljuset väcker honom ur det mörker som väntar...

Så nu vet ni det också om Kapten Nemo, och kanske är det någon mer än jag som vet och förstår vad jag talar om...?

Ja så nu har jag ju gjort som hon sa, jag gör alltid som hon säger ha ha ha, det är i alla fall vad hon tror... ;-)

Nej jag klagar inte för att det är som det är, det bara är så.

Slut, Frågor?

Söndagssång.

2009-09-06T14:57:00.001+02:00

Har lagt upp den förut men den är värd att lyssna på en gång till...

Damien Rice 9 Crimes

Om Absolut ingenting...

2009-09-05T21:07:00.010+02:00

Lördagkväll och jag har absolut ingen aning om vad jag skall skriva om och vad som skall komma ur tangenterna på mitt illuminerade tangentbord (för er som inte vet vad illuminerade tangentbord är så betyder det att bokstäverna lyser, det är inte så att jag tror att ni inte vet vad illuminerad betyder men för säkerhets skull bara ungefär som att jag kollar att brödrosten är urdragen tre gånger innan jag går hemifrån... jävla konstig liknelse inser jag nu men jag vägrar att sudda och har ingen bättre till hands så ni får nöja er med den.).

Som vanligt skenar jag nu iväg likt en galen godsfinka (järnvägsvagn avsedd för varutransporter) på min mentala rangerbangård till synes utan mål och mening och vet inte riktigt var jag kommer att hamna men det ger väl sig antar jag. Är det jättejobbigt att läsa när ni inte vet vad det kommer att handla om, vad som väntar?

Kanske lite som när Clara min älskade 10-åring kommer till mig och frågar om hon får fråga en sak:

Pappa, får jag fråga en sak...?

Ja klart du får!

Jo alltså... Vet Du...

Så blir det tyst en lång stund och jag säger

Ja, vad var det?

Jo alltså vet du...

Lång tystnad

Jaaaaaa???

Jo alltså vet du... Nä nu har jag glömt vad det var...

Och så går hon sin väg och där står jag och undrar om jag är en dålig förälder...

Vänta lite måste kolla en grej bara...

Så där ja klart! Jag var inne på Blondinbella och läste lite och nu finns det ju hur mycket som helst att skriva ha ha (skrattar jag elakt...)

Låt mig bara först tala om att jag på intet sätt har något emot Blondinbella TM (tydligen har hon varumärkesskyddat sitt bloggnamn!!! vilken tur att jag inte tog det då... (Kapten Blondinbella) Men Kapten Nemos kök TM Hmmmm vore rätt snyggt...). Hon är säkert helt uppriktig och precis så naiv som en tonåring i hennes ålder skall vara. Jag tror verkligen hon menar väl i allt och mycket men det blir ju bara så oerhört kul om man läser hennes inlägg och framför allt de kommentarer hon får av alla 14-åriga fans.

Jag kan ju knappast påstå att jag själv var någon tonårig Titan (första generationens gudar i grekisk mytologi, rätt coola snubbar alltså!), jag var nog en rätt medelmåttig lagom lat tonåring som mest hängde med kompisar spelade schack, lyssnade på Sex Pistols och löste 4:e gradsekvationer.

Blondinbella är säkert lika snäll som Johan Palm, Alexander Rybak och råttan Rambo som blödde ur ögonen utan att få någon hjälp, jo jag har skrivit om dom tidigare och om ni nu gillar den elake Kapten Nemo så kan ni ju läsa det under etiketten "Kapten Nemo surnar till" det är väl tillåtet att göra reklam på sin egen blogg eller?

Just det reklam på bloggen, jag har funderat på om jag skall ha reklam på min blogg men vet inte riktigt för vad i så fall??? kan man bli rik på det, nåja kanske inte jag precis... Men vad skulle det vara? har funderat och funderat och svävar lite mellan olika produkter, billiga läsglasögon, ortopediska hålfotsinlägg eller sex-leksaker? Vet inte riktigt, det är rätt svårt känns det som.

Men nu tillbaka till ämnet, det handlar om glödlampor, nej det har jag ju redan skrivit om det handlar om blondinbella så klart.

När jag som hastigast gick in nu och kollade på hennes blogg la jag märke till något lite märkligt, under den här fliken "om Blondinbella" så jag tryckte så klart på den och fick läsa följande:

"Isabella Löwengrip driver sveriges största blogg, följ med i hennes fartfyllda vardag med allt ifrån kändisfester och röda mattan till politik, föreläsningar runt om i landet om entreprenörskap och hennes sambo Nils."

Just nu håller Isabella på att skriva en bok och näste höst ser ni henne i ungdomsfilmen “Orion”."

jag la märke till att Blondinbella här talar om sig själv i 3:e person något som annars bara Hans Majestät Konungen och mycket små barn brukar göra, lite konstigt undrar vad dessa tre har gemensamt...Blondinbella- Kungen -Ett mycket litet barn... Vad vad vad kan det vara, vad kan det vara som dom har gemensamt... Jag undrar?

Kom förresten på att även psykotiska mördare i skräck- och thrillerfilmer brukar prata om sig själv i 3:e person lite så här kanske (vi förutsätter här att den psykotiske mördaren heter Robert och precis har blivit slagen i huvudet av den skräckslagna huvudpersonen, blondinen Bella med en produktplacerad Dualit Vario Original 4 slice brödrost för 3.850 kronor när han i köket som så klart är i det närmaste kolsvart har försökt anfalla henne med en vass köksniv av märket WMF modell Santuku i Damasteel för 2.999 kronor)

"Aj Aj Aj!!! Robert tycker inte om när Robert får ont i huvudet... Robert blir arg när Robert får ont i huvudet, Robert tycker inte om att bli slagen i huvudet med dumma Dualit Vario Original 4 slice brödrost!!! Nu måste Robert vara dum mot flickan, Fy Robert! Robert Skall Vara snäll säger mamma! Robert arg på mamma, Aj Aj Aj Robert ledsen... Robert Jättedumarg..."

Och medan Robert mal på om sig själv i tredje person kan vår hjältinna i lugn och ro promenera ut ur köket och på sin SonyEricsson ringa efter polisen som som kommer med hela sin SWAT styrka (Special Weapons And Tactics) som så klart fyller Robert med 618 kulor från sina helsvarta MP 5:or Heckler & Koch 9 mm när han helt omtöcknad efter att ha blivit slagen i huvudet av kvalitetsbbrödrosten Dualit Vario Original 4 slice stapplar ut på verandan med sin WMF kniv modell Santuku i Damasteel fortfarande i handen. Dom kunde ju lika gärna ha gått fram och tagit kniven ifrån honom så klart men så går det ju aldrig till på film...

Hur hamnade jag här??? i en b-film???

Jo jag skulle ju egentligen resensera "Om Blondinbella" men hamnade tydligen i ett långt utlägg om stackars Robert...

Nåja så här stod det ju:

"Isabella Löwengrip driver sveriges största blogg, följ med i hennes fartfyllda vardag med allt ifrån kändisfester och röda mattan till politik, föreläsningar runt om i landet om entreprenörskap och hennes sambo Nils."

Just nu håller Isabella på att skriva en bok och näste höst ser ni henne i ungdomsfilmen “Orion”."

"sveriges" Stavas med stort S!!! Suck...

Jo jag vill ju verkligen följa med hennes fartfyllda vardag, själv är min vardag rätt långsam, jag vaknar, går upp, dricker 1,5 liter kaffe och röker för många cigaretter, sen går jag in i badrummet ser mig i spegeln och undrar vad fan som hänt och vart mitt hår tog vägen? Ställer mig i duschen och undrar varför trycket är så lågt, kan det bero på att jag bor så högt upp? undrar vilken våning Blondinbella bor på, och vilket tryck hon har? Sen så är det dags att cykla till jobbet.

Är det kul att gå på kändisfest? Hmmmm, varför då? jag gillar nog mina vänner bättre och att sitta på en balkong och snacka allvar och skit i en salig blandning. Har kindpussats färdigt känns det som... Men är inte rödamattan ett ord? Det är väl mer som ett begrepp än en beskrivning av en röd matta?

"föreläsningar runt om i landet om entreprenörskap och hennes sambo Nils."

Varför håller hon föreläsningar runt om i landet om sin sambo Nils? Vad har han gjort för ont här i världen för att bli ämne för en föreläsning runt om i landet kan man ju undra?

Just nu håller Isabella på att skriva en bok och näste höst ser ni henne i ungdomsfilmen “Orion”."

Isabella skriver en bok... Och förresten heter det "nästa" och inte "näste" näste är något helt annat, som oftast har något med fåglar att göra... Fan att dom inte kan korra Sveriges (stort S) största blogg bättre! Men Vad skall Isabellas bok handla om? Golda Meir var 77 år när hon skrev sina memoarer (om ni inte vet vem Golada Meir var så kolla på Wikipedia). Blondinbella är inte ens 20 vad kan hon ha att säga Egentligen... Ja ja antagligen rätt mycket om skor och kändisfester i vår lilla ankdamm.

Nu undrar jag ju själv vad det här inlägget egentligen handlade om...??? Vet faktiskt inte. Men snart så lovar jag att skriva ett riktigt inlägg, vad nu det kan vara?

Slut, Frågor?

Lördagsvideo

2009-09-05T18:01:00.001+02:00

En liten lördagsvideo medan jag fixar tacos till mina barn o mig, funderar på vad jag skall skriva om senare ikväll... Några förslag?

Morgonens låt

2009-09-04T09:21:00.000+02:00

Lars Winnerbäck

Kvällsperspektiv

2009-09-03T20:00:00.014+02:00

Jag har nattat barnen, kramat dem, pussat dem god natt, nu sover de tryggt i sina sängar.

Mörkret faller utanför, snart är det helt svart, bläcksvart.
Jag går ut på min balkong, lägger händerna på räcket,
så står jag där helt stilla, 13 våningar upp.
Svävar för ett kort ögonblick, marken avlägsnar sig, så långt under mig.
Ser upp, hundratusen stjärnor gnistrar mot en kolsvart oändlighet.
Står alldeles stilla och ser.

Jag vet,
vet att om jag bara kunde få se tillräckligt långt ut där...
ut där i evigheten skulle jag få se stjärnor födas,
i oändliga moln av gas,
få se dem skicka sina första strålar av ljus, se liv födas.

Jag vet,
vet att om jag bara kunde få se tillräckligt långt ut där...
se ut i oändligheten, skulle jag få se stjärnor i sin sista dödskamp,
få se dem blomma ut i ett sista bländande skådespel innan de slocknar och dör.
Kommer någon,
någonsin att minnas dem?
Veta att de en gång fanns och spred sitt ljus...

Går in från min balkong, går ut i köket och dricker ett glas vatten.
sätter mig vid datorn...

Känner att jag får perspektiv på mina egna problem, hur stora är de egentligen... egentligen...

Tänker på min Älskade som är så lång borta, som jag saknar så...

Svart Kärna
Jag skär ett hål i ditt pansar
Varsamt tar jag ut din sorg

Håller den i mina händer,
så kysser jag den

Låter den bli,
en del av mig själv

Det var länge sen nu, länge sen som jag skrev något på min "andra blogg", tror det snart är dags att göra det, det känns i alla fall så just nu...

Det vi gör enbart för oss själva dör med oss,
det vi gör för andra lever i evighet...

Kapten Nemo/Jibrail

http://atlantisskuggor.blogspot.com/

Slut, Frågor?

Skor och taktiska kärnvapen

2009-09-02T21:36:00.016+02:00

Onsdag kväll, flickorna sover gott i sina sängar och jag har just inget spännande att berätta, jag stack mig på en nyvässad blyertspenna så blodet sprutade, men det var väl det mest dramatiska som hänt idag...

Jo jag var också hos min husläkare i eftermiddags för att visa upp några födelsemärken som jag ville ta bort och hade hoppats på att han skulle kalla in en massa ivriga AT-läkare så att dom i samlad grupp och med slipade skalpeller skulle kunna ta bort så många som möjligt på kortast möjliga tid enligt principen, the more the merrier... Men tydligen funkade det inte så. Fick en ny tid om två veckor i stället... ja ja då får det väl bli så då.

Var inne på Facebook i kväll och gjorde ett dussin peronlighetstester, och vet nu en hel del mer om mig själv... men vet fortfarande inte vilket kaffe jag är...

Har tänkt lite på bloggar och "bloggstjärnor", Blondinbella (men enligt vad jag såg på hennes blogg så kanske hon borde byta namn till "Brunettbella nu?) är en bloggstjärna, konstigt egentligen för hon har ju just inte så mycket att säga egentligen (inte för att jag själv har så mycket mer! Det Vet jag ha ha), idag visade hon en bild på ett par skor och skrev 2!!! rader och fick raskt 177 kommentarer!

Eftersom det var så kort så kan jag ju presentera inlägget i sin helhet här också, så här lyder det;

"Ett litet smakprov på min outfit ikväll .. Nu ska alla vi tjejer till sminkstudion och bli fixade! Bloggar innan vi tjejer drar till Make Up Stores fest ikväll!"

Några axplock av kommentarerna;

"Fina men skulle vart ännu finare med målade tånaglar. Hoppas du får en rolig kväll!" (Va snällt att komma med pedikyrtips tycker jag... Jag antar att det var menat så eftersom skorna inte har några tånaglar.)

"SJUKT snygga skor! Då kommer du träffa på kenza ikväll ^^" (Suck...)

"Hej bella! Har aldrig chansen att skriva först! Skulle inte vi kunna ha en blogg träff. Känner att jag skulle behöva det. Bor i Stockholm, Solna. Hoppas verkligen Bella! Kram på dig! Hör gärna av dig på min mail om det går eller inte, för annars tar jag det som att du ignonerar mig och jag vill inte det! PUsss" (Stackars "Tuba" som skrev det här för jag tror faktiskt Blondinbella är så helt ointresserad av en bloggträff med Tuba... Och skiter i om hon känner sig ignorerad!)

"fruktansvärt fina skor , är helt galen i skor." (Så klar du är, och nu vet hela världen det också, men jag känner hur jag fullkomligt skakar av information overload...)

Önskar att jag med hade kunnat ha höga skor men nu är det så att jag har en pojkvänn som bara e en centimeter längre än mig " (HA HA HA den här tycker jag var så fruktansvärt kul!!! Stackars Linn som skrev den kommentaren! Skrattar hjärtligt... Men Stackars Linn...)

"nja duu har konstigA föter" (Men vem fan har inte konstiga fötter...???? Gnällspik!!! och ny mening inleds med STOR bokstav inte sista bokstaven i ett ord, däremot stavas fötter rätt ofta med två t! Och du med ett u)

"men gud helt galet snygga! skulle du inte kunna säga va du köpt dessa? hur läcka som helst ju!" (Stor bokstav i början av menig för Helvete!!! Och sluta ställa frågor till Blondinbella, hon kommer i alla fall inte att svara)

Ja så här håller det på i 177 kommentarer om ett par djävla skor!!!

Låter jag bitter och avundsjuk? :-) Hmmmm, ja antagligen är jag lite avundsjuk på 177 kommentarer för två rader ha ha. Men hur skulle man hinna svara på alla dom?!

Men så här är det nog, Blondinbella är en låtsaskompis för tusentals unga människor (mest flickor antagligen) som vill vara som hon och som vill vara hennes kompis. Och när man läser kommentarerna så verkar rätt många faktiskt tro att de är hennes kompis på riktigt, lite sorgligt är det. Men Blondinbella har ju verkligen hittat en målgrupp som vill läsa om Exakt precis det hon skriver om och det får man ha den största respekt för! Sorgen skulle säkert vara stor och helt äkta i många flickrum om hon slutade blogga.

Så här är det tror jag.
Om jag skrev här på bloggen att jag just nu håller på att bygga en liten atombomb i mitt kök... Så skulle jag få Max tre kommentarer varav Minst två skulle vara från min mamma som skulle förmana mig att vara försiktig så jag inte spillde något vapenplutonium på köksbordet för det blir så fula fläckar som nästan inte går att få bort.

Den tredje (som stilistiskt hämtat inspiration från Blondinbellas kommentatorer) skulle kanske säga något i stil med;
"Men tänk på alla små fåglar o kanntareler o natuuuuren!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Och det är Faktiskt inte spesielt snällt att detånera taktiska kärnvapen i Täby nu när centrum skall ha öppet till kl. 18.00 på söndagar o allting!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det är faktiskt riktigt As taskigt......................................
(Astaskigt heter det och det ÄR ETT ord men denna typ av kommentatorer är och förblir notoriska särskrivare!!!) tyker jag!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!" (dessutom använder dom sig ofta av alldeles för många punkter och utropstecken för att markera sina ståndpunkter.

Nu är det ju inte så att jag bygger ett litet taktiskt kärnvapen i mitt kök om ni nu skulle undra (det var bara ett exempel på hur responsen blir olika på olika bloggar). Jag är så klart glad över att överhuvudtaget få kommentarer eftersom jag för det mesta skriver om egentligen Absolut Ingenting! Och hur kommenterar man det egentligen?

Men snart får det nog bli ett skoinlägg till här i mitt kök, så håll utkik efter,

Eller möjligtvis...

Slut, Frågor?

Harry Potter på kvällskvisten (vem Fan är Fluffins???)

2009-09-01T23:08:00.004+02:00

När jag nattade mina flickor i kväll så är det som vanligt oftast lite så här.

Ebba är enkel, bara puss, kram och sov gott lilla älsklingen och så somnar Ebba.

Men Clara har oftast något hon vill prata om och diskutera.

I dag har hon varit hemma från skolan, lite febrig, snurvlig och matt. I går fick vi flera spel av Claras kusiner (mina syskonbarn) som de vuxit ifrån. Bl.a. fick vi ett Harry Potterspel och eftersom Clara har läst alla 7 böckerna nu i sommar och älskar dom blev hon så klart alldeles fascinerad av ett spel med Harry Potter och ägnade en hel del tid idag åt att läsa in sig på reglerna.

Det var detta ämne som var kvällens god-natt-prat… Clara börjar med ett önskemål om att vi skall spela spelet i morgon eftersom hon får vara hemma minst en dag till tills febern och snurvlet är borta. Visst tycker jag det kan vi väl göra, fast sanningen att säga är jag rätt dålig på sällskapsspel. Alfapet, Trvivial Pursuit och sådana går väl an och kan till och med vara riktigt roliga. Men när jag frågar Clara om hon kan reglerna och hon säger:

Man skall lägga tre kort under falluckan där Fluffis finns

???? Om Någon Någonsin känt sig som ett levande frågetecken så var det Jag!!! i just detta ögonblick!!!

Va??? Vilken fallucka??? Och Vem ÄR Fluffins??? (jag sa inte vem FAN är Fluffins för jag försöker alltid ha ett vårdat språk när jag talar med barnen)

Clara såg lite medlidsamt på mig och sa:

Vi tar det i morgon pappa…

Lättad över att slippa höra mer om falluckor och Fluffinsar så sa jag bara:

Ok, God natt min lilla älskling.

Och nu sover de båda och jag sitter här vid datorn och berättar om mitt liv. Klockan är elva på kvällen och det är hög tid för mig att avsluta för dagen, sjunka ner i tv-soffan och se på mitt inspelade avsnitt av Bones. Så god natt allesammans…

Slut, Frågor?

Kvällens videor

2009-09-01T21:50:00.004+02:00

Martin Stenmarck, Nästa dans. En sång han skrivit till sin mamma som under hans uppväxt var en orolig själ och långa tider intagen på psykiatriska kliniker, vet man det så får just denna låt en helt annan mening och innebörd.

Hela Love hurts med Nazareth för att den är så bra och för att det är så sant... Kanske inte den allra bästa videon men det finns ingen originalvideo som jag kunde hitta så detta är "Firewhispers", en ung flickas egna tankar i videon som vi ser, men nog är det så...

En ljus idé?

2009-09-01T17:00:00.008+02:00

Snart är det slut... Slut på den gamla hederliga glödlampan. Från och med i dag 1 september 2009 så är det inte längre tillåtet att importera några typer av matta glödlampor samt klara 100 wattslampor (precis Här o Nu slog rättstavningsfunktionen till och reagerade på ordet "wattslampor" och föreslog i stället;

watts lampor, Varför gillar texteditorn i Blogger Alltid särskrivning!? (sär skrivning föreslog här Blogger ha ha ha jag blir helt konfys) (kon fys) har jag ofta undrat?

watt slampor, vad tusan är en watt slampa!!!??? Är det Någon som vet?

rattslampor, ännu märkligare ord!

mattslampor, ???

kattslampor, tror jag börjar se ett mönster, blogger gillar att rimma!

Hoppsan som vanligt hamnade jag på ett stickspår, ska försöka hålla mig till ämnet, om jag kan...)

Så nu alltså tillbaka till det rafflande ämnet glödlampor (glöd lampor, glödlam por). När idétorkan slår till och jag inte riktigt vet vad jag skall skriva om så kan jag ju alltid skriva om glödlampor tänkte jag, nästa gång kanske det blir blyertspennor eller klotgrillar?

Jo alltså, nu är dom matta lampornas tid snart för evig förbi, en epok går i graven och T A Edison snurrar antagligen i sin grav som en överenergisk turbin (undrar om personer som snurrar i sin grav gör det i så att säga x eller z axeln? X-axeln (turbin) verkar ju vara det naturliga eftersom det av utrymmesskäl vore betydligt svårare att snurra i z-axeln som ett rouletthjul...?)

Turbin eller Roulette? det är frågan...

Men nu känns det som om vi avlägsnat oss lite från glödlamporna igen...

Alltså tillbaka till huvudspåret. Eftersom nu "vanliga" glödlampor snart kommer att vara helt ute ur leken så hade jag en tanke, tänk om jag köpte på mig ett jättelager av glödlampor och när butikshyllorna är tömda och där bara finns lågenergilampor så kommer det så klart att uppstå en efterfrågan hos en säkert inte obetydlig andel av våra seniora medborgare.

De som sedan i stort sett Edisons tid är vana att en glödlampa är en glödlampa o här ska banne mig i blod inget nymodigt påfund som "dom där" i Bryssel har bestämt hamna i min sockel! Det är denna målgupp som säkert kan vara beredda att betala en rätt bra slant för en "hederlig" glödlampa även om den har kortare livslängd och en usel verkningsgrad (ljus i förhållande till energiförbrukning), lite grann som de själva faktiskt...

Alltså med fickorna fulla av glödlampor söker man upp dem där de brukar samlas i flock, utanför apoteket, vårdcentralen, på boulebanan, kyrkbacken efter högmässan. Här kan allt ske mot kontant betalning.

Detta segment ur befolkningen har alltid kontanter och brukar dessutom envisas med att Alltid betala med jämna pengar i snabbköpskassan, så även om kön bakom dem ringlar ända bort till mjölkkylen så skall de till varje pris leta i alla fack, fickor och skrymslen tills de till slut efter fyra hjärnblödningar hos stressade småbarnsföräldrar bakom dem hittar den sista 50-öringen. Det är kontanter som gäller, jämna pengar...

Tyvärr faller nog hela idén på att jag antagligen inte kan hitta det riskkspital som behövs för att genomföra denna affärsidé...

Ja ja livet går vidare och själv har jag de senaste tre åren bara använt lågenergilampor och de ger faktiskt precis samma "mysljus" som en gammal vanlig glödlampa. Dessutom har jag inte behövt byta en enda lampa på tre år!

Och så klart en video och självklart en riktigt Bra version!

Slut, Frågor?

Kvällens video

2009-08-31T23:57:00.001+02:00

En av de döda giganterna.

Man kan vara rädd för allt! och ett recept på pomadora

2009-08-31T01:06:00.035+02:00

Det här Är en lång text men jag hoppas ni ändå skall orka… Och kanske till och med tycka att den är rätt underhållande, som belöning lovar jag att ni skall få mitt recept på Pomadora i slutet, det är en mycket enkel tomatsås men nästan ett Måste på hemlagad pizza, i köttfärssåsen eller som bas i ratatouille eller bara som den är till pasta, ni skall få lite förslag på slutet lovar jag er.

Nu till saken, Fobier.

Jag cyklade med Ebba till centrum för ett tag sedan och hon ville inte cykla över järnvägsövergången för hon var rädd att det skulle komma ett tåg sa hon. Vi pratade en stund om signaler, bommar och att det inte kan komma tåg ur tomma intet! (ja rent teoretiskt kvantfysiskt o så så kan det antagligen komma precis Vad Som Helst ur tomma intet, men det är ju inget man behöver tala om för 6-åringar). Siderodromofobi kallas det, rädsla för tåg, det vet jag nu.

Och för ett par dagar sedan på jobbet, jag står med en kollega och pratar på nedervåningen. Plötsligt hörs ett skrik från övervåningen, inte ett sånt där skrik man kan föreställa sig att höra när någon letar efter sina tofflor under sängen och där istället finner sig öga mot öga med en förskärarförsedd galen psykopatisk mördare, nej ett betydligt värre skrik… Ett Fobiskrik.

När vi båda ca. 1,37 sekunder senare befann oss på övervåningen såg vi upphovet till detta akustiskt oväntade känslouttryck. I ett hörn av rummet låg en vättskrämd liten svala, upptryckt mot väggen i motsatt hörn stod vår kollega med ett märkligt och stelt uttryck i sitt ansikte.

Tydligen hade den lilla svalan av misstag förirrat sig in genom den öppna balkongdörren och tydligen var fåglar inte vår kollegas favoritdjur…
Med hjälp av en liten handduk var snart rummet helt fågelfritt och antagligen var både kollega och svala lika glada.

Ja i alla fall, det fick mig att fundera på allt vi kan vara rädda för… Ja nu blir det ett långt inlägg igen men jag hoppas ni skall orka läsa det...

Jag hittade en Fantastiska sida (http://www.phobialist.com/) när jag funderade på min sommarfobi 1975 (se, inlägg 2 juli; ”Finns det hajar i Fjällbacka?) hade något namn? Och så klart hade den Det! Selachofobi - Rädsla för hajar, fast egentligen var det ju inte hajar jag var rädd för, det var ”Hajen”… Jaws… Så det finns alltså fler än jag som inte gillar hajar!!! Eller i mitt fall inbillade hajar… (egentligen bara EN haj, men det räckte...) 1975 i Fjällbacka.

En liten parentes. Clara hittade detta foto från 1975, från min Jaws-fobi-sommar när vi senast var hos farmor och farfar. Hon skrattade jättelänge åt pappas supertöntiga badbyxor. Visst är det roligt när man med så enkla medel kan roa sina barn… Men va f-n jag var 14 år och hade väl dålig koll på badmode! Men det var faktiskt 1975 glöm inte det, jag tror dom var ToppMorderna!!! kanske...

Min syster och jag sommaren 1975. Jag iförd ett par badbyxor vilka utlöste hysterisk skrattanfall hos min 10-åriga dotter, hon hade även en del nedlåtande kommentarer om sin fars frisyr...

Själv så hade jag ju inte sett bilden på 34 år men när jag tittade närmare på den så la jag märke till denna skugga, om man vrider den 90 grader motsols så vet i alla fall jag vad den ser ut som... Är det bara en slump? Själv hör jag mer signaturmelodin till Arkiv-X. Lite "spooky" som Dame Edna (http://en.wikipedia.org/wiki/Dame_edna) skulle ha uttryckt saken...

Och för er som inte vet vem Dame Edna är, här är "hon" i ett kort inslag.

Slut på denna parentes.

Först den medicinska definitionen av fobi: Fobi (av grek. φόβος, fobos, "fruktan"), en irrationell, ihållande rädsla för särskilda situationer, objekt, aktiviteter, eller personer. Det vanligaste symptomet för denna rubbning är den orimliga viljan att undvika fruktade saker. När rädslan är bortom ens kontroll, eller om rädslan inkräktar på det dagliga livet, kan en diagnos under en av ångeststörningarna göras.

Så där ja nu vet alla vad vi talar om, nu till själva ämnet! Kan fobier vara Roliga? Nja kanske inte direkt roliga men ”vissa” kan nog vara rätt så underhållande…

Jag tittade som hastigast igenom listan och det här är bara ett lite axplock av de över 550! listade fobierna. Och så här är det… ALLA fobier i denna lista finns beskrivna i medicinsk litteratur, det är alltså Inte något skaparen av denna sida hittat på, Alla har minst En gång dokumenterats i medicinsk litteratur.

Men först ytterligare En liten historia ur verkliga livet.

Jag har en god vän som berättade om en kamrat vars familj JUBLADE! (antagligen klappa de också alla i händerna och dansade ett par varv runt kvarteret men det har jag inte fått bekräftat) när Öresundsbron (Øresundsbron) blev klar för det betydde att familjen för första gången på säkert mycket mer än 30 år kunde lämna Sverige!

Pappan i familjen hade tydligen de flesta fobier man kan ha enligt min vän (fast nu när jag läst listan så vet jag att han var, i stort sett fobifri!!!). Han var rädd för att åka båt, rädd för att flyga (så Klart!) rädd för stora skogar, tror han var rädd för att åka tåg också. Han hade alla fobier som hittills hade gjort det omöjligt att lämna Sverige till och med via Finland och Ryssland för att nå kontinenten.

Så när Öresundsbron var klar kunde familjen för första gången lämna landet och i bil färdas över bron (och genom tunneln) för att nå kontinenten. Tur att han inte hade denna fobi också… Gephyrofobi - Rädsla för att korsa broar.

Ja ja, om sanningen skall fram så hade han tydligen en liten släng av det också för innan färden över bron var de tvungna att ge honom en stor och kraftig dos lugnande medel så att han kunde krypa in i baksätet, lägga sig i fosterställning och blunda under överfärden. Men över bron och genom tunneln kom de i alla fall!

Ja så kan det vara…

Tänkte dela in fobierna i fyra kategorier.
A. Sådana vi känner till och kanske inte tycker är så konstiga, faktiskt rätt så ”normala” fobier.
B. Lite udda men på något sätt förståeliga… Kanske…
C. De här fobierna kan nog ställa till en hel del problem…
D. Är det verkligen möjligt? ”Rätt Jobbigt” om man säger så…

Det finns ju så oändligt många så jag nöjer mig med ca. ett dussin per kategori, skriver dussin om ni nu skulle ha fobi mot siffror...( Arithmofobi) Men ni vet ju vad dussin är eller hur? Men fan, tänk om bara tanken på DUSSIN och vilket tal det är redan har fått er att bryta ihop framför datorn? Ja livet kan vara riktigt svårt ibland…

Inom parentes kan mina högst subjektiva åsikter och reaktioner finnas.

A. Några av de vanligaste och nog sådant vi vanligtvis tänker på i samband med ordet fobi.

Scotofobi....Rädsla för mörker.
Klaustrofobi....Rädsla för trånga eller instängda utrymmen.
Agorafobi....Rädsla för öppna platser, folksamlingar.
Acrofobi....Rädsla för höjder.
Glossofobi....Rädsla för att tala inför en grupp människor.
Hemofibi....Rädsla för blod.
Aichmofobi.....Rädsla för sprutor och injektioner .
Araknofobi......Rädsla för spindlar.
Ornithofobi.....Rädsla för fåglar. (vilket jag redan beskrivit ovan.)
Sociofobi......... Rädsla för sociala situationer.
Aviofobi.......... Rädsla för att flyga.
Ophidiofobi....Rädsla för ormar. (det har jag sett på nära håll i min familj.)

B. Kanske lite udda men de här kan man ju i alla fall ha viss förståelse för på nåt sätt…

Agateofobi....Rädsla för att bli galen. (Hmmm, ja vem har inte känt det någon gång...)
Coulrofobi....Rädsla för clowner. (verkar förekomma i filmer lite då och då)
Nucleomitufobi....Rädsla för kärnvapen. (verkar ju rätt vettigt egentligen).
Atomosofobi....Rädsla för atombombsexplosioner. (faktiskt ännu mer förståeligt)
Radiofobi....Rädsla för strålning och röntgenstrålar. (Ett par varv med aluminiumfolie i hatten fixar ju det).
Spacefobi....Rädsla för yttre rymden. (jo vem vill vara där bara så där hux flux???!!!).
Apeirofobi....Rädsla för oändligheten. (tänk inte på det… man får bara ångest, eller hur Dear X?)
Thanatofobi....Rädsla för döden eller att dö. (inte heller det så konstigt egentligen)
Ergofobi....Rädsla för arbete. (tänk på en måndagsmorgon…)
Socerafobi....Rädsla för svärföräldrar. (det kan ju vara en högst berättigad rädsla för en del! Eller...?)
Ballistofobi....Rädsla för kulor. (verkar rätt smart ändå på något sätt…)
Taphephobia....Rädsla för att bli levande begravd. (det lär finnas nödtelefoner i vissa kistor…)

C. Men de här måste ju ställa till en hel del problem, kan ju vara rätt svåra att undvika...

Cathisofobi....Rädsla för att sitta ner.
Ambulofobi....Rädsla för att gå.
Chromofobi....Rädsla för färger.
Symmetrofobi....Rädsla för symmetri. (och då finns det så klart en fobi för motsatsen...)
Asymmetrifobi....Rädsla för asymmetri och asymmetriska former.
Phronemofobi....Rädsla för att tänka. (har mött en och annan som antagligen har denna fobi för det talade har med största sannolikhet inte passerat någon annan del av hjärnan än talcentrum...)
Arithmofobi....Rädsla för siffror.
Barofobi....Rädsla för gravitation. (jag är så glad att den fungerar lika bra varje morgon jag vaknar och att jag inte flyter omkring lite planlöst i sovrummet o tänk om man glömt stänga sovrumsfönstret innan man la sig, det hade ju inte varit så kul)
Chronofobi....Rädsla för tiden.
Sinistrofobi....Rädsla för föremål till vänster. (och så klart...)
Dextrofobi....Rädsla för föremål till höger.
Hippopotomonstrosesquippedaliofobi....Rädsla för långa ord. (tydligen en sadistisk psykiatriker som namngav denna fobi ha ha och man undrar ju Varför fobin inleds med ordet för flodhäst!!! Hippopotomos)

D. Dom här är ju också lite konstiga men man kan ju tycka att de borde gå att undvika? Kanske får de också oss att känna oss riktigt ”normala”? ha ha

Arachibutyrofobi....Rädslan för att jordnötssmör ska fastna i gommen. (ja det verkar ju rätt skrämmande när man börjar tänka på det… Får Inte börja tänka på det nu…!!!)
Aulofobi....Rädsla för flöjter. (jo men ett dussin 8-åringar beväpnade med ostämda blockflöjter ÄR Skrämmande!)
Consecotaleofobi....Rädsla för ätpinnar. (mitt tips undvik asiatiska restauranger)
Bolshefobi....Rädsla of Bolsjeviker. (va!!! finns det några Bolsjeviker kvar???)
Zemmifobi....Rädsla för den stora nakenråttan. (den stora nakenråttan… Ja vem vill möta den i en mörk gränd?)
Theatrofobi....Rädsla för teatrar. (Bara om Torsten Flinck är på scen)
Pteronofobi....Rädsla för att bli kittlad med fjädrar. (se bara till att ha en fantasilös sexualpartner så ordnar det sig nog)
Oenofobi....Rädsla för viner. (lite smått provocerande tycker jag!!!)
Metrofobi....Rädsla för poesi. (poeter är skrämmande, man vet aldrig när dom börjar recitera något helt obegripligt.)
Linonofobi....Rädsla för snören. (va jobbigt det måste vara, speciellt på födelsedagar o jul)
Catapedafobi....Rädsla för att hoppa från höga Och låga höjder. (men bestäm dig för f-n, Antingen lågt eller högt men Inte båda!)
Omphalofobi....Rädsla för navlar. (Jo en liten otäck grop i magen måste så klart ha en helt egen fobi)

Så finns det ju en till, det måste ju vara den jobbigaste av alla…

Panofobi eller Pantofobi - Rädsla för ALLT. Panfobi kallas den sjukliga rädslan för allt, en oemotståndlig oro eller fruktan för precis allt här i världen. Den drabbade är varje sekund fylld av rädsla att något negativt ska inträffa var denne än må befinna sig eller göra. Att sova, äta, gå på toaletten, öppna ögonen, andas, allt - allt kan beskrivas som en enda lång mardröm.

Eftersom man inte kan specificera rädslan är det svårt att veta vilken behandling som är rätt, läkarna vet inte vad de ska göra åt det och de flesta tar sig aldrig ur. Denna störning är i många fall relaterad till den mycket svårare psykiska sjukdomen schizofreni.

Kunde ju inte låta bli att ta med de här också…

Sciofobi - Rädsla för skuggor
Papafobi - Rädsla för påven
Sophofobi - Rädsla för att lära sig saker
Optofobi - Rädsla för att öppna ögonen
Microfobi - Rädsla små saker
Anablefobi - Rädsla för att titta upp

Jag sökte nätet för att se om det fanns någon trädgårdstomtefobi eftersom jag inte gillar trädgårdstomtar, nej inte så att jag har någon fobisk rädsla för dom, mer så att jag tycker dom är rätt så störande, estetiskt undermåliga och onödiga bara. Och Självklart fanns det det.

"Is there a phobia name for the fear of Garden Gnomes?

Actually, there is a name for the fear of gnomes. It is gnomophobia. Though it is not as yet a recognized condition by organizations such as the APA (American Psychological Association), it does exist and has a name. It is actually not an uncommon phobia with sufferers reporting night terrors and other such problems regarding their fears. Many people suffer this phobia such as Shane (snakeskin) Robertson. He has a rash fear of garden gnomes and reacts such as running in the night, sleepless night, and urinating in his pants."

Löd fråga och svar på wikianswers.com

Så, det var allt om fobier och ni har varit duktiga som/om orkat läsa så mycket. Som belöning kommer här ett litet tips på pomadora.

Pomadora är en i stort sett oumbärlig tomatsås som är Mycket Enkel men jättebra till hembakad pizza, när man lagar köttfärssås eller bara som den är till pasta m.m.

Egentligen skall man ju göra den av färska tomater men det funkar alldeles utmärkt med burktomater också. Huvudsaken är att den får koka länge på låg värme, gärna i flera timmar! Det är när men ser att konsistensen börjar bli lite trögflytande som man vet att den är klar. Enklast är det om man kokar den i en teflonbelagd kastrull/gryta så minskar risken för att det bränner vid.

Så här brukar jag göra men det går ju att variera i det oändliga och lite vad man skall ha den till. Pomadora är lite som soppa på en spik, den går att göra från det allra enklaste enkla till en mustig gryta.

Burktomater
Strösocker det Är viktigt, det tar bort den lite metalliska smaken som burktomater kan ha och förresten så skall man ha socker även om man använder färska tomater
Vitlök, hackad mängden beror ju på hur mycket tomater och smak
Oliver och det behöver inte vara de finaste, tom enkla som Euroshopper funkar bara de får koka med från början.
Gul eller röd lök i tunna klyftor
Morötter i skivor

Svårare än så är det faktiskt inte men det är viktigt att pomadoran får koka ihop långsamt och vätskan reduceras så att den blir krämig. Vill man ha den lite starkare så kan man ju ha i Ajvar Relish det passar alldeles utmärkt.

Annat som kan vara bra att ha i om man vill eller har hemma, men dessa grönsaker skall inte koka med så länge för då blir de för mjuka o trista.

Soltorkade tomater
Paprika, grön passar jättebra
Kronärtskockshjärtan/bottnar
Zucchini
Röd eller grön pesto kan också höja pomadoran till kulinariska höjder
Och så Klart färska kryddor t.ex. basilika o timjan

Ja man kan ju ha i lite vad tusan som helst, om man skivar o steker t.ex. lite chorizo och har i så får man en god korvgryta, eller om man har tonfisk i så får man… Ja ni fattar vad jag menar.

Skriv gärna om era egna fobier här så lovar jag att göra mitt bästa för att trösta er och Säkerligen kommentera dom också... :-)

Slut, Frågor?

Dagens video

2009-08-29T20:02:00.002+02:00

Liten kvällsvideo medan jag hänger tvätten och skall försöka avsluta ett lång nytt inlägg.

En verklig favoritlåt.

Loosing My Religion

Video nummer två i kväll

2009-08-26T19:08:00.001+02:00

Det verkar som om retro är rätt populärt?

Dagens musikaliska höjdpunkt.

2009-08-26T18:01:00.001+02:00

Några år efter Surfin Bird kom denna...

Dagens Video Surfin Bird! Tack M.B.

2009-08-25T18:41:00.006+02:00

Hörde/såg denna smått klassiska sång på en blogg jag brukar läsa, här är original från 1963 med lite lagom taskig bild och ljud... Antagligen ryker den nog snart från You Tube dom övriga videorna med denna version har redan inaktiverad inbäddning... Så skynda att lyssna.

Trashmen Surfin Bird

Och så versionen jag såg på den andra bloggen... Family Guy Versionen... :-D

Samt så klart i en uppspeedad version av Ramones

Karl-Birger Blomdahl och flistuggen

2009-08-25T14:22:00.011+02:00

Med anledning av den envisa flistuggen idag (se nedan, "Sömnstörning") är här Karl-Birger Blomdahls Tonsättning av Harry Martinsons Aniara, en "rymdopera" som han skrev 1958. Det enda exemplet jag hittade på Youtube var denna lilla surrealistiska stumfilm som lånat musiken av operan Aniara. Någonstans vid 4 minuter och 15 sekunder börjar man så smått kunna dra paraleller till Flistuggen tycker jag, men ni kanske tycker det är jättebra musik??

Det går alldeles utmärkt att klicka på tidsaxeln om ni inte orkar lyssna på de första 4 minutrarna, ingen fara, jag förstår er så väl...

I samband med premiären av Operan Aniara 1958 lär följande ha tilldragit sig. Efter operapremiären gick ett sällskap bestående av bl.a. Karl-Birger Blomdahl, Harry Martinson Som Ju skrivit dikteposet Aniara 1956 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Aniara) med några andra potentater för att äta middag på Operakällaren.

Harry Martinson var betänkligt tyst under hela måltiden ända tills ljudet av en tryckluftsborr trängde in i resturangen från ett gatuarbete utanför, då vände sig Martinson mot K-B Blomdahl och sa, "Jasså, Du skriver nubbevisor också din jävel..." Detta var Martinsons enda kommentar till vad han tyckt om musiken i operan, allt enligt sägnen.

Slut, Frågor?

Sömnstörning

2009-08-25T13:07:00.008+02:00

Jag kom hem från jobbet vid kl. 10 i morse, kollade lite mail och om det hänt något på de bloggar jag brukar läsa. Sen hade jag tänkt försöka vila lite för i natt är det ett nytt pass.

I området där jag bor skall fogarna i hussocklarna asbestsaneras och all vegetation som befinner sig närmare än en meter från socklarna tas bort så att arbetet kan utföras. Fast nog tycker jag dom har tagit bort betydligt mer än en meter...

Hur som helst det hinner ju bli en och annan fullvuxen buske och mindre träd på de närmare 50 år husen stått omgivna av små träd och buskar.

Jag lägger mig skönt i soffan och med favoritfilten över mig för att försöka vila någon en timme eller två. Då når plötsligt ett ljud och även om det har sitt ursprung 13 våningar nedanför mig upplever jag det i denna stund som en smula negativt.

Det är flistuggen (eller wood chippern för att använda ett anglo saxiskt språkbruk) som nu parkerat sig där nere och satt igång med sitt muntra förvandlande av buskar och små träd till tändsticksstora flisor.

Jag förstår att människor måste arbeta på dagtid, självklart är det så, men min entusiasm över att maskinen står rakt under min balkong är något begränsad och ljudet som mest påminner om en motorgräsklippare på anabola steroider med ett extra metalliskt dunkljud som om något satt lite löst djupt där inne i maskinen är en oväntad bonus.

Små buskar låter inte så mycket mest som "ffffrrrrrrrrrrrrt" sen kommer ett litet träd då och då, det låter mer som BAAAAUUUUUUUUUUMMMM KLONK KLONK KLONK, lite som något Karl-Birger Blomdahl (Svens tonsättare 1916-1968) skulle ha varit stolt över att ha komponerat...

jag ligger där 13 våningar upp och fantiserar om att kasta ner en 8-kilos gråsten från balkongen, ner i gapet på den glupska helvetesmaskinen, ge den långfingret och ropa, Tugga på den du!!! men jag avstår. Risken finns ju att jag missar och i värsta fall träffar en av alla "tantpudlar" som vallas runt av små damer i kappa och för liten hatt (undrar om tantskallar växer med åldern eller om hattarna alltid varit för små?).

Pudel och 8-kilos gråsten i fritt fall 13 våningar (enligt formeln. Om kroppen som faller har initialhastighet 0, ökar farten nedåt varje sekund med 9,8 m/s (med ungefär 35 km/timme): v = -gt. Sträckan ökar kvadratiskt med tiden, enligt s = -½ gt ². Hastigheten ökar med roten ur fallsträckan v = √(2gs).) är en dålig kombination och pudeln förlorar alltid.

Alltså ligger jag kvar och kommer istället på en massa nya kreativa svordomar.

Så här ungefär låter den lilla fridstöraren, blunda, njut och låt er vaggas till sömns...

Slut, Frågor?

Wallenstien BX42 Wood Chipper.

Jag har talticks

2009-08-23T15:55:00.002+02:00

Jag har talticks… jo alltså, jag har ett ord som jag när jag talar fyller ut mina meningar med. Varför vet jag inte, för det är ju inte precis så att det skulle behövas, jag är ju inte direkt ”norrländskt” fåordig. Det vet de stackars människor som hört mig mala på om mer eller mindre oväsentliga saker.

Ordet är ”liksom” ett helt onödigt ord som jag bara kastar in lite hur som helst som om hjärnans talcentrun var på kafferast och inte så där speciellt intresserad av att göra något åt saken, inte just då i alla fall. Vanligast verkar det vara när jag blir engagerad i något och vill vädra mina för värden ovärderliga åsikter, eller kanske inte så ”ovärderliga” om man frågar mina stackars konversationsoffer…

Funderade ett tag på att bära en badge (mindre metallknapp med budskap, åsikt eller uppmaning tänkt att bäras på klädesplagg) eller trycka upp en t-shirt med texten ”slå mig om jag säger liksom” men insåg att jag antagligen skulle vara död inom två dagar om nu uppmaningen skulle verkställas varje gång jag yttrade detta lilla onödiga ord.

Så tills vidare får jag väl liksom försöka hitta en annan lösning på detta beteende.

Slut, Frågor

Mest om sprit

2009-08-20T22:40:00.004+02:00

Surfar runt på tasteline.se och hamnade plötsligt bland en massa drinkar. Själv är jag en konsekvent vin eller öl människa, gillar helt enkelt inte sprit. Whiskey, konjak, brännvin, grappa, rom, tequila, genever, calvados, punsch, likörer, armagnac, anissprit, går fett bort för att använda sig av ett kontemporärt språkbruk. Tycker helt enkelt det smakar för djävligt . Har två drinkar som jag faktiskt gillar, gin o tonic och Bloody Mary, fantasilöst? Jo jag vet! Men utspädd gin eller vodka kan vara rätt gott!

Lite ”omanligt”? Kanske det? Men det skiter jag fullkomligt i! jag är trygg i min ”mansroll” utan att sitta o snurra på ett glas whiskey eller konjak!!! ;-)

Första historien.

För rätt många år sen, jag kom hem en varm augustikväll vid 19.30-tiden från arbetet och sjönk ner i en solstol vid poolen (jo det var på ”Den” tiden… saligen avsomnad och borta är den, det är väl det Minsta man kan säga ha ha ha). Min kära hustru frågade om jag ville ha en gin-tonic.

Min numera kära x-hustru var då inne i en period av ”kontinentala vanor” och i detta ingick tydligen att erbjuda sin man en drink när han kom hem från arbetet… Så där satt jag som en ”kontinental” man och väntade på ”drinken”. Helst hade jag nog bara velat ha en kopp kaffe och sjunka ner i tv-soffan men nu satt jag ju där och väntade.

Så var hon borta en lite en stund men kom straxt tillbaka med ett ”rätt stort” glas i handen, min gin o tonic. Med förväntan som hos ett barn på julafton frågade hon mig om den var god? Jo såklart att den var god svarade jag, inte helt sanningsenligt, men jag ville ju inte göra henne besviken… så drack jag min mystiska drink…

I nästa stund vaknade jag klockan 03.30 i min solstol vid poolen omstoppad med en filt. Lite förvirrad hur jag hamnat där och varför? tog jag mig in i huset och somnade åter, i min säng denna gång.

Nästa morgon nämnde jag vid frukosten att jag vaknat utomhus med en filt virad omkring mig? Det visade sig då att min kära hustru inte var helt insatt i decimalsystemets värld och hade tydligen blandat ihop cl. med dl. därav den något konstiga smaken på min gin-tonic… Tydligen fick det inte plats så där överdrivet mycket tonic när väl ginen var i glaset…

Men sov gott den natten, det gjorde jag…

Historia två.

Jo jag har druckit sprit, i min glada ungdom. Under gymnasieåren ”råkade” jag på en rolig (tror jag…?) fest (10 september 1978) dricka en flaska rom, en butelj rödvin och några öl.

Minns att jag när jag kom hem den natten och för att liksom hålla ordning på gravitation och horisontlinje som verkade motarbeta mig kraftigt vid detta tillfälle tog mig fram genom korridoren i vad jag ansåg vara riktningen mot mitt rum på händer och knä, en låg tyngdpunkt kändes som en mycket god idé...

Plötsligt stötte jag på ett par pyjamasben. Dessa ben visade sig sitta fast på och tillhöra min far som i mycket vänlig men bestämd ton föreslog att jag skulle krypa in på rummet och sova, jag insåg det kloka i detta förslag och nickade (försiktigt) instämmande åt de två randiga pyjamasknän som befann sig straxt framför och i höjd med mina ögon.

Nästa morgon kom min far in vid 9-tiden och väckte mig med ett lite väl muntert och glatt, ”hej min son, god morgon, hur mår du idag då?” Mitt tillstånd vid denna tidpunkt var sådant att det här var en dag som jag helst hade velat stryka ur mitt liv, dessvärre hade min far en helt annan uppfattning…

Hans bestämda åsikt var att, in i duschen, klä på sig och äta någon lämplig frukost för nu skulle hela familjen ut på en Härlig! utflykt i den vackra septemberdagen! och PLOCKA SVAMP!!! Min respons på hans muntra förslag var något i stil med AaaarrrGhhhmmmmphthhh öhöhö Va? Jag insåg i detta ögonblick att min käre far hade ett sadistiskt drag som jag aldrig lagt märke till förut…

Nåväl, efter att ha stått o gungat fram o tillbaka i duschen ett tag och sedan med viss svårighet listat ut hur man klär på sig så åt jag frukostkaffe o sen åt jag lite mer frukostkaffe. Min lillasyster som, i alla fall i detta avseende var en ordentlig person hälsade mig glatt när jag med en döende persons sista väsning sjönk ner i baksätet bredvid henne.

Så startade min far glatt vår Renault och styrde kosan mot svampskogen. Min mor som tydligen inte var helt insatt i gårdagskvällens/nattens händelser såg lite oroligt på mig och undrade om jag höll på att bli sjuk? Hennes stackars ”lille” son.

Jag försökte efter bästa förmåga, vilket antagligen inte var särdeles imponerande svara henne, tror mest att det var någon form av läten, antagligen inte helt olikt våra äldsta förfäder ”Lucy” o co. som reste sig på två ben för ett antal millioner år sedan i Etiopien.

Den dagen satt jag på en sten i svampskogen och försökte fixera marken framför mig, det kändes som en uppgift precis lagom avancerad för mig denna dag.

Det var i denna stund, på en sten, en solig septemberdag i svampskogen som jag insåg att jag nog inte tyckte om sprit… kan fortfarande bli lätt illamående av doften av rom.

Tror vi kom hem med en korg champinjoner och möjligtvis lite trattkantareller den dagen men det kan jag inte svära på...

Slut, Frågor?

Tävling, eller ja nånting ditåt.

2009-08-20T16:09:00.005+02:00

Har märkt att tävlingar är så populära, man kan ju knappt vända sig om utan att stöta i åtminstone en tävling verkar det som. Och genom brevlådan rasar det ner kilovis med lotterierbjudanden av olika sorter varje vecka...

Lite konstigt med kunskaps/slogantävlingar och "vanliga lotterier" är att i kunskapstävlingar betalar den tävlande inkomstskatt på vinsten men inte i lotterier o tips. Kunskap beskattas men inte "bara tur" (där betalar den som anordnar lotteriet skatten). Borde inte båda beskattas på samma sätt? Som det är nu verkar det ju som om lagstiftaren har Epistemofobi (eller som det populärt ibland kallas Gnosiofobi) som har gjort lagstiftningen på detta lite märkliga sätt?

Hur som helst, nu är det dags för min alldeles egen Tävling! Alltså Inget lotteri! (för att slippa ansöka tillstånd hos Lotteriinspektionen) Det finns i och för sig ingen substansiell vinst så förutom global och livslång ära så vinner man absolut ingenting, men global och livslång ära är ju inte så dumt det heller!

Frågan är. Vad är detta? Och Framförallt, Varför???

För att det inte skall bli för svårt kan jag avslöja att det är mjukt, grönt och ca. 35 år gammalt. Jo jag vet att några vänner vet vad detta märkliga är men ni är automatiskt diskvalificerade från tävlan :-)

Svaret kommer om några dagar.

Slut, Frågor?

Oväntade kvällsfakta

2009-08-20T13:46:00.004+02:00

Sitter och skriver vid datorn i går kväll, Clara kommer ut från sitt rum, kommer fram till mig och säger:

"Pappa?"

"Ja?"

"Visste du att Indiens nationalsång heter Jana Gana Mana?"

"Va???"

Men innan jag hann säga något vettigt om denna något oväntade information hade Clara redan vänt och gått in på sitt rum igen...

Ibland är det så spännande att vara förälder...

Clara full av oväntade fakta.

Och så här låter den.

Jana Gana Mana.

Tisdag, dags för klippning igen

2009-08-19T22:35:00.007+02:00

Ebba klippte mig under stor munterhet och sång i går kväll. Hon vill ju bli antingen frisör, bonde och ha en massa anställda för hon har insett hur jobbigt det är att ta hand om allt själv... Djäkla unge säger jag ha ha ha. eller så vill hon så klart bli prinsessa... ja ja hon är ju trots allt bara 6 år.

Clara vill bli forskare (oklart tills vidare i vilken diciplin?) eller författare, ett tag ville hon jobba på McDonalds men det var nog bara för dom gratis hamburgarna tror jag? Nåja dom får bli vad dom vill så länge dom blir lyckliga.

Ebba klippte med maskinen för allt vad tygen höll...

Och började nån stans långt ner på ryggen, men där har jag ju faktiskt inget hår... Kände mig som ett får i fållan men hon var glad och sjöng muntra sånger samtidigt som hon sa "Pappa jag tar lite kors och tvärs ok?" Javisst min älskling sa jag, ta lite kors och tvärs du...

Clara kom in på slutet när Ebba tröttnat och avslutade klippningen under stort allvar och precision...

Jo jag har nu börjat vänja mig vid mitt nya utseende och ryggar inte längre vid spegeln som en skrämd häst när jag ser mig själv på morgonen.

Just det, Ebba har börjat tjata på mig att hon vill att jag tatuerar mig! Ja det har jag ju tänkt på själv också men jag frågade henne varför hon tjatade om det i stort sett varje dag??? Hennes svar var att: "Jo pappa för när jag är 18 år vill jag att du ska va den coolaste gamlingen som finns...!!!" Ha ha ha, ja om 12 år så lovade jag Ebba att jag ska va den coolaste "gamlingen" som finns!!! :-D

Slut, Frågor?

Retoriska giganter...

2009-08-19T19:32:00.002+02:00

Såg denna fantastiska video från Youtube på en väns blogg (min blogg mitt liv) och jag snor den rakt av för det är helt osannolikt kul. Vem har sagt att 16-åringar inte har humor och behärskar självironi? Eller…? Jag hoppas det är humor och ironi?

Amandavardet

Amanda får ju Miss South Carolina att framstå som en retorisk gigant!!!

Miss South Carolina 2007

Slut, Frågor?

Tisdagskväll

2009-08-18T22:02:00.009+02:00

Tisdag kväll och på torsdag börjar skolan igen för flickorna.

Ebba började fritids förra veckan men i går kväll när hon skulle lägga sig sa hon att hon var "FRUKTANSVÄRT SJUK!!!". Hmmm??? jag kände på hennes panna och den var LITE...! varm typ 37, 8... och hon hade stoppat hushållspapper i näsborrarna för att det var så mycket snor som rann enligt henne.

Ja ja vad skall man göra? Uppenbarligen var hon ju enligt henne själv bara en hårsmån från total Ebola! så jag lät henne vara hemma med mig och Clara idag, Clara skall ju inte gå på fritids mer så det var ju inget problem att Ebba också var hemma om hon nu kände för det och hon får vara hemma från fritids i morgon också. Men på Torsdag så börjar skolan på riktigt och då är det uppställning vid cyklarna kl. 08.45 som gäller för dem Båda... :-)

Ibland glömde Ebba hur sjuk (och nära döden) hon var i dag och skuttade glatt omkring här hemma. Men när jag frågade hur det var? så blev hon så akut o plötsligt jättedålig o likblek och släpade sig runt under mycket suck o stön, Ha ha ha ja, jag älskar min lilla hypokondriker...

Som tur var så kunde hon hjälpa till vid middagsmaten trots svåra smärtor och yrsel...

Ebba rör runt i vad som skall bli ungsrostad potatis. (det receptet finns på bloggen om ni nu undrar vad det är)

Så här skall Falukorv se ut, lite lagom knaperstekt runt om och vacket gyllenbrun. INTE som vidbrända pessar... (eller heter det "pessarer" i pluralis?) som det blir o man steker på för hög värme. Stek på max halva maxvärmen och vänd och passa dom små Falubitarna så duger det som människoföda.

Ett Fantastiskt självporträtt som Ebba gjorde i "nollan" och nej det står inte EGGA! det står EbbA med lite blandade versaler och gemena bokstäver, men va tusan? Jag tycker det Är ett Fint Självporträtt!

Slut, Frågor?

Kvällsmusik

2009-08-17T23:13:00.003+02:00

Lite kvällsmusik.

Pachelbel - Canon in D Major

Den här känner ni nog igen :-) Johannes Brahms opus 49 No.4 från 1868.

Johannes Brahms - Lullaby

Från semestern

2009-08-17T22:31:00.008+02:00

Två semesterbilder från mitt o flickornas besök hos "farmor o farfar". Lovar att försöka komma på något begåvat att skriva om snart... :-)

Clara läser om Harry Potter, men eftersom Claras mamma precis läst ut Proust (På spaning efter...) så kanske Clara kan få låna de böckerna nu? :-)

Ebba tycker att bilen skall framföras med höger fot på gasen, vänster på ratten och händerna rakt ut... När åkturen var slut frågade hon mig hur gammal man måste vara för att få övningsköra "på riktigt"? Hjälp! "Det är Mååånga år tills dess..." var mitt svar. Många år som tur är...

Kvällsdopp för orkidéer

2009-08-14T18:59:00.004+02:00

Orkidéerna började se lite ledsna ut såg jag och alltså dags för bad. Det där om man bara skall doppa dom i 10 sekunder har jag aldrig brytt mig om, jag brukar ta fram två låga IKEA-baljor och duscha dom i svalt vatten (allt utom blommorna!) tills baljan är full och så kan dom gärna få stå där i nån timme eller om dom är riktigt torra (det ser och känner man på bladen, om dom inte är spänstiga utan lite mjuka eller till och med lite "skrynkliga" då är det hög tid för vatten!!) kan dom få bo i baljan i 5-10 timmar!

Nej dom dör inte, jag har haft mina nu i snart fyra år och dom blommar alla om regelbundet.

Dags att fortsätta städinsatsen i hemmet ett tag till, barnen kommer på måndag.

Slut, Frågor

På väg till badet

2009-08-14T15:15:00.006+02:00

Ibland blir jag glad över vad som kan verka småsaker, men så är det.

Cyklade med flickorna på väg till badet för ett tag sedan förbi denna bänk i närheten av var vi bor. Såg en lapp på bänken och blev "så klart" nyfiken. När jag läst lappen blev jag bara spontant glad och vi hade en fin dag vid poolen.

Det är så skönt att se att det finns människor som är hederliga och dessutom tar sig tid att hjälpa någon dom inte känner, trots att det innebär en del eget arbete. Ja såna "småsaker" gör mig glad och det var inte min kamera men jag gissar att kameraägaren blev tom lite gladare än jag...

Slut, Frågor?

Teknik och kärlek i natten

2009-08-13T20:23:00.009+02:00

Sen sen kväll, tar en cigarett, jag står på terrassen hos mina föräldrar och tittar ut över den lilla parksnutt som på tre sidor omges av gator, nej den är verkligen inte stor och mest är det väl hundägare som brukar rasta sina hundar här på kvällen när dom inte orkar gå så långt.

Alla sover, barn och föräldrar. Ser en ung man i 20-årsåldern komma promenerande längs gatan på något ostadiga ben. Han pratar med en flicka i mobilen, Helena eller nåt sånt. Tydligen är han lite osäker på var i staden han är någonstans, han går fram till busshållplatsen men konstaterar besviket att den bussen går åt helt fel håll.

Hör honom säga, "Men du, jag har GPS på mobilen jag kommer snart till dig"

Nu ser jag honom mixtra lite med mobilen och så sätter han full fart, lite vingligt men med mycket bestämda steg. Blicken är stadigt fäst vid den lilla lysande displayen, full koncentration mot sin älskade Helena.

Han går med hög fart och sänkt huvud rakt in i den ståtliga björken i den lilla parken och stupar som en fura... efter något litet ögonblick reser han sig upp och ser sig lite förvånat omkring, tydligen fanns inte björken utmärkt på hans GPS...

På nytt sätter han full fart med blicken fäst mot mobilen och går genast in i den siverfärgade Volvon. Han går i däck på knock out som Floyd Patterson i första ronden mot Sonny Liston 1962. Jag tycker nu det börja bli riktigt underhållande och väntar med spännig på nästa frontalkrock med ett hus eller så.

Lyckligtvis (för honom) lyckades han undvika huset på hörnet (kanske fanns det med på GPS-kartan...?). Nåja, jag ser honom vingla runt hörnet på huset han med minsta marginal lyckades undvika och önskade honom lycka till på sin något ostadiga väg mot Helena, kanske kunde hon plåstra om honom lite, jag hoppas det i alla fall...

Kärlek, teknik och verklighet, lite ärrade och med småblessyrer, men förhoppningsvis kommer vi fram till slut.

Kläder viks och sorteras fortfarande, In the mean time

2009-08-13T18:17:00.005+02:00

Apolivas nya reklamfilm med modellen Adina Fohlin är gjord av Johan Renck. Musiken är en gammal folkvisa "Gammalståschans hjärtesuck" med nyskriven text av Music Super Circus. Sången framförs av Sara Assbring/El Perro Del Mar.

Förstår uppriktigt Inte vad många upplever som så skrämmande med denna reklam?

Torsdag, Internet funkar igen

2009-08-13T13:51:00.004+02:00

Bredbandet/Internet la av igår kväll så det blev ingen bagatell som tänkt och nu är jag i full färd med att sortera in barnens kläder i garderober. Så inget längre nu heller, bara en teaser, en kvällsbild över en mycket liten parksnutt. Det hände nåt rätt kul (kan man väl säga) där häromkvällen när jag var på besök med flickorna hos farmor o farfar. Teknikens under möter verkligheten skulle man nog kunna kalla det...

Afrikas blå lilja (från mormor o morfars trädgård). Man kan ju ibland glädjas åt det vackra och fantastiska som också finns runt oss trots allt elende som sköljer över oss från när och fjärran.

Inte så mycket idag

2009-08-12T19:35:00.003+02:00

Idag har jag mest varit upptagen med att skriva långa kommentarer på en annan blogg känns det som men nu skall kycklingfiléerna marineras och så behöver jag fylla på med mjölk till frukostkaffet. Kommer nog med ett inlägg lite senare i kväll.

The hollow men

2009-08-11T23:27:00.005+02:00

The hollow men... En dikt av T S Elliot från filmen Apocalypse Now, den fanns inte med i sin helhet i filmen men här läser Marlon Brando hela dikten till bilder ur filmen och kanske en del dokumentära bilder. Det är en dikt som få kan skriva och som Elliot skrev 1925. texten finns nedanför videon. Kanske är den lång och svår? Men ge inte upp!

We are the hollow men
We are the stuffed men
Leaning together
Headpiece filled with straw. Alas!
Our dried voices, when
We whisper together
Are quiet and meaningless
As wind in dry grass
Or rats' feet over broken glass
In our dry cellar

Shape without form, shade without colour,
Paralysed force, gesture without motion;

Those who have crossed
With direct eyes, to death's other Kingdom
Remember us -- if at all -- not as lost
Violent souls, but only
As the hollow men
The stuffed men.

    
            II
    

Eyes I dare not meet in dreams
In death's dream kingdom
These do not appear:
There, the eyes are
Sunlight on a broken column
There, is a tree swinging
And voices are
In the wind's singing
More distant and more solemn
Than a fading star.

Let me be no nearer
In death's dream kingdom
Let me also wear
Such deliberate disguises
Rat's coat, crowskin, crossed staves
In a field
Behaving as the wind behaves
No nearer --

Not that final meeting
In the twilight kingdom

    
            III
    

This is the dead land
This is cactus land
Here the stone images
Are raised, here they receive
The supplication of a dead man's hand
Under the twinkle of a fading star.

Is it like this
In death's other kingdom
Waking alone
At the hour when we are
Trembling with tenderness
Lips that would kiss
Form prayers to broken stone.

    
            IV
    

The eyes are not here
There are no eyes here
In this valley of dying stars
In this hollow valley
This broken jaw of our lost kingdoms

In this last of meeting places
We grope together
And avoid speech
Gathered on this beach of the tumid river

Sightless, unless
The eyes reappear
As the perpetual star
Multifoliate rose
Of death's twilight kingdom
The hope only
Of empty men.

    
            V
    

Here we go round the prickly pear
Prickly pear prickly pear
Here we go round the prickly pear
At five o'clock in the morning.

Between the idea
And the reality
Between the motion
And the act
Falls the Shadow

For Thine is the Kingdom

Between the conception
And the creation
Between the emotion
And the response
Falls the Shadow

Life is very long

Between the desire
And the spasm
Between the potency
And the existence
Between the essence
And the descent
Falls the Shadow

For Thine is the Kingdom


For Thine is
Life is
For Thine is the

This is the way the world ends
This is the way the world ends
This is the way the world ends
Not with a bang but a whimper.

Ny look

2009-08-11T22:04:00.010+02:00

Så är det nu klart, det jag så länge gått och funderat på!

Nej det är ju verkligen ingen stor sak egentligen men det fläktade skönt på Helt Nya ställen på huvudet när jag cyklade hem ner för backen.

Clara grät i och för sig och ville inte titta eftersom hon inte gillar att pappa förändras på Minsta sätt men Ebba klappade glatt min nya rakade huvud. Nåja Clara kommer nog att vänja sig efter ett tag (det var ju likadant när jag för två tre år sedan rakade av mig skägget), hon kan ju inte gå blundande genom livet lilla gumman, till slut måste hon nog ändå våga titta på pappa...

Ni får se redan nu.

Ebba ger mig en stor kram innan det börjar. Men ni ser ju själva... Kanske inte världens bästa frisyr...

Passar kanske Ebba i pipskägg?

Nu finns det ingen återvändo.

Storasystrarna hejade glatt på

Filippa Tycker det blir bra och Anna kämpar på med mitt hår.

Nu så börjar man ju se hur det kommer att bli

Lite paus och Rock 'n Roll

Det var inga sura miner

Så här har min nacke aldrig synts förr

Fördigklippt och helt nöjd med resultatet

Nu får detta bli min frisyr hädanefter, inte helt missnöjd.

Slut, Frågor?

Till slut, Moser 1400

2009-08-11T18:16:00.005+02:00

Efter mycket snack och liten verkstad under en längre tid införskaffade jag idag min Moser 1400...

Så nu ämnar jag föra den sedan många generationer stolta tradition av tunnhåriga män i min släkt som låter det lilla hår som finns kvar på huvudet för gott falla till marken.

Nu återstår bara att snart bege mig upp till mitt kära x som lovat att utföra själva avlägsnandet.
Apocalypse Now:
Favoritfilm, favoritskådis och favoritfrisyr...

Och som min farfar sa: "Tomma lador behöver inget tak..." :-)

Slut, Frågor?

Förbannad!

2009-08-10T21:39:00.004+02:00

Nu när jag skulle lägga upp videon med Apocalyptica här under så kopierade jag den gamla länken jag hade från tidigare, men då visade det sig att den inte längre var tillgänglig från Youtube för att det var nåt med upphovsrätten!(videon har tagits bort på grund av brott mot användarvillkoren) men va fan! det är ju inte precis som om jag skulle sno den och sälja den i milliontals exemplar på nätet eller i någon mörk gränd i gamla stan och sedan köpa en privat ö i Söderhavet!

Fattar inte riktigt detta hysteriska bortplockande av originalvideos från Youtube? Det är inte första gången det händer och så ofta står det "inbäddning inaktiverad på begäran"... Men va fan tror dom? att dom ska gå miste om pengar??? i stort sett Alla Kents låtar är inaktiverade! Svälter dom? Vad är det frågan om? Om man visar artisters musik och videos på bloggar svälter dom ihjäl då? Tror inte det...

Blir bara så djävla trött... Trött på girighet...

musik i väntan på...

2009-08-10T21:33:00.004+02:00

I min oändliga godhet ha ha ha håller jag för fullt på med att etikettera mina inlägg (istället för att äta middag och slappa framför tv:n vilket det borde vara hög tid för...). Men för att ni inte skall bli helt otåliga på nya spännande inlägg så kan ni ju koppla av till denna fantastiska cover an Metallica. Jo jag vet att jag lagt upp den förut men den tål att spelas om!!!

Ni får hålla till godo med en lite sämre video pga Girighet?

Uppdatering

2009-08-09T19:58:00.003+02:00

Vi är nu hemma i förorten, flickorna och jag.

Jag har beslutat att sätta etiketter på inläggen för att göra det lite enklare att hitta t.ex. mina recept. Jag gör det för att jag är en sådan "god människa" ha ha ha ;-) (men faktum är att jag faktiskt hörde en person säga så om sig själv en gång på en "affärslunch" och vi andra blev lite paffa av uttalandet kan man nog säga eftersom man kunde ha rätt så delade meningar om just den egenskapen hos personen i fråga...) Men hur som helst, till mänskligheten fromma kommer jag nu att börja med etiketter, vet inte riktigt vad alla skall heta ännu men det ger sig väl. Förslag emottages tacksamt!

Nej nu är barnens pizzor klara...

Slut, Frågor?

På marknad med barnen

2009-08-08T20:36:00.021+02:00

Det var ju några dagar sen jag hörde av mig, men nu så. Flickorna och jag förflyttade oss ca. 37 mil söderut i torsdags, en bussresa på ca. 4,5 timmar och nu är vi hos farmor och farfar. Barnen stortrivs och idag var vi på lördagsmarknaden och fyndade :-)

En liten bildberättelse från förmiddagen.

Vissa tar igen sig i förebyggande syfte, klokt... (farfar i hängmattan)

Så Mycket att se! Var ska vi börja? Hitåt tror jag!

Kläder i mängder och naturligtvis REA precis Överallt...

Få se nu... Här är visst något snyggt!

Ja... Den verkar ju bra.

Hmmm. Kanske lite stor?

Och så klart böcker för alla smaker o intressen.

Nu är vi på "fiskdelen" av marknaden, gillades inte riktigt av alla...

Nu har Ebba hållit andan i 2 minuter!

Ebba förhandlar om priset...

Här var vi ett "bra tag" kan man säga. Clara försöker välja.

Så mycket att titta på!

Så mycket att prova...

Svårt att välja.

Ebbas val (till slut :-))

Och Claras.

Ebba hittade JÄTTESTORA blåbär!!! Konstigt???

Då var det dags att gå hem... tyckte Ebba

Slut, Frågor?

Lite mer kvällsmusik

2009-08-04T23:05:00.002+02:00

Bra låt och video, faktiskt bättre än originalet tycker jag, den var ju lite...

Konstig sak med posten, Igen!

2009-08-04T22:07:00.005+02:00

Min svärmor drabbas som oss alla av en mängd reklam från diverse bokförlag. Och idag som så många gånger förr kom det ett "så väldigt" personligt adresserat brev med ett som vanligt fantastiskt erbjudande...

Men förutom det vanliga glättigt bladen kom också detta!!! Vad fan ÄR DET??? Min svärmor har en hel låda full av slika tingestar och har ingen aning om vad det är!!!

Min kloka men något ironiska svärfar trodde att det nog var en från början bra och användbar produkt dessa bokförlag beställt från någon kinesisk fabrik men att det blivit något fel i designen vid produktionen och att det nu var en fullkomligt gåtfull och helt apart liten mojäng som dom ända skickade med. För va fan dom hade ju minst en miljon på lager så lika bra att skicka ut dom!

Det är alltså vi stackars mottagare av dessa märkliga tingestar som skall vrida och vända på dom för att försöka räkna ut vad fan vi skall gör med dom!!! Jo fingret passar ju här i hålet men vad ska jag göra sen då? Jag kan ju alltid klia mig lite på ryggen med den, men det känns ändå inte helt rätt, på något sätt...

VAD ÄR DET??? (jo bara tre frågetecken men det skulle ju lika gärna ha kunnat vara 300!)

VAD FAN ÄR DET??? HJÄLP!!!

Jo jag Vet! att föremålet till höger är en cigarettändare men den är bara där för att ge en liten uppfattning om skala...

Men Snälla svara på vad detta märkliga föremål Är, eller ge i alla fall någon kvalificerad Gissning!

En liten historia om bambu

2009-08-04T21:01:00.008+02:00

Har varit med flickorna nu i ett dygn hos mormor och morfar, dvs mina fd svärföräldrar eller är det egentligen "före detta"? Är det kanske inte som med USA:s ex-presidenter, att en gång president alltid titulerad Mr. President, tror det är så? I alla fall hävdar barnens mormor (min svärmor) att det är så! (ja hon vill ju Inte kallas för mrs. President! det hade ju varit lite märkligt...)

Så där har vi i alla fall varit nu. Jag har flyttat lite markplattor och grävt upp o flyttat gräsmatta, jo jag gillar ju att jobba med trädgård och eftersom jag inte har någon egen så tycker jag det är kul att kunna göra lite nytta i deras.

En, Afrikas Blå Lilja som är på väg att brista ut i blom, en vacker och rätt sällsynt växt.

Men nu till ett tips för er alla som har bambu i era trädgårdar eller i kruka.

En liten kort anekdot.

Det var en gång en doktor som bodde och arbetade i bortre Asien. I sin trädgård hade han fantastisk bambu som han älskade. En dag så flyttade doktorn hem till den kalla nord, han saknade sin bambu och planterade därför bambu i sin nya trädgård.

Till sin sorg märkte han att bambun inte växte och dessutom inte verkade trivas. Hans hjärta var dystert och han tänkte dag och natt på den bambu han tidigare haft och som glatt honom varje dag.

Nu var han ju som tur vad inte en man som gav upp så lätt, han beslöt sig för att ta reda på varför bambun inte växte här. Och efter många långa timmar vid sin dator och i sitt laboratorium kom han fram till att bladen som bambun fällde innehöll stora mängder kisel, och det var detta kisel som närde bambun och fick den att växa och trivas, men i Sverige räckte det inte av någon anledning.

Så den bambuälskande doktorn gav sig ut på jakt efter mer kisel. Men var hittar man kisel undrar ni nu nog säkert? Efter mycket funderande och letande gick han en dag in i en hästaffär och där på hyllan stod det kisel i sin renaste form!

"För hästens hov, hårrem och päls..." Men också för bambu i vårt land som får för lite kisel i jorden.

Så slutar historien om doktorns bambu. Den är nu hög, vackert grön och frodas som i hans gamla trädgård i det bortre av Asien.

Snipp snapp snut så var den historien slut.

Så till alla er bambuälskande läsare, ge er bambu lite kiseltillskott så kommer dom att växa och frodas. Ge tidigt på våren när snön har smält och nu lite senare på sommaren.

Kiselgur för hästar är receptet för glad bambu, kostar dessutom inte så många kronor för en burk.

Lägg ut och vattna försiktigt ner i jorden. Och kom ihåg ta Aldrig bort dom torra blad som faller ner på marken, dom behövs för att ge näring till plantan.

Slut, Frågor?

Dagens videor

2009-08-04T20:23:00.004+02:00

Lite bra musik medan jag skriver om en konstig pryl...

Min egen lilla fobi (nästan men bara nästan över...)

2009-08-04T19:35:00.003+02:00

Har en god vän som nu semestrar med sin familj i Fjällbacka. Jag säger bara se upp för...

Och Måste den engelske speakern låta så oberört lugn!!! Så kul är det ju inte, i alla fall inte om man råkar vara en säl...

Vatten i baljan

2009-08-03T01:06:00.007+02:00

Mitt blygsamma balkongprojekt går vidare.

Igår sattes den förut så väldigt bruna (numera vita) "vedlåren/kistan" över baljan som fylldes med vatten av mig och flickorna. Ett fat med stenar och fossil kom på plats och genom ett borrat hål i botten på fatet mynnar slangen från pumpen och vattnet faller stilla ner på "stora stenen" och porlar nu rofyllt. Det sitter också två små batteridrivna LED-spottar under brädan för "kvällsbruk".

En del detaljer återstår bl.a. skall slangen upp till fatet döljas och lite annat småfix. men nu har vi vårt eget vattenporl på balkongen, flickorna tycker om det och det gör jag med, skönt och avkopplande att sitta och lyssna på.

Inget stort projekt och Definitivt Inget märkvärdigt men ett behagligt porlande blev det i alla fall.

Så här såg det ut för någon vecka sedan.

Kvällsbild, lite småfix, växter och så saknas fortfarande men det kommer.

I hårt och fult blixtljus, men nu funkar det i alla fall.

Har många gånger undrat när jag ser på inredningsprogram på tv varför inredare verkar hata kylskåpsmagneter?

Vad är det som är så snyggt med en kylskåpsdörr (eller frys för den delen) som gör att dom måste vara helt fria från kylskåpsmagneter? om man dessutom har barn så är det en helt naturlig plats att sätta upp teckningar, schema, info om skolutflykter och annat.

Och jag tittar mycket hellre på mina barns teckningar på kylskåpet än en vit dörr!!! Dessutom gillar jag några av mina magneter lite speciellt och tänker säkert skaffa fler vad än inredare och trender säger...

Slut, Frågor?

Online igen

2009-08-02T22:11:00.004+02:00

I nästan ett dygn var min Internetuppkoppling död, ja inte bara min här i norrort tydligen även för folk i Uppsala och blekinge också... Undrar hur dom "dragit sladdarna" egentligen? Lite kors o tvärs över landet tydligen.

Fast det frågade jag inte kundtjänst när jag äntligen kom fram efter ett par timmars upptagetsignal och så småningom med plats nummer 15 i kön när signalen äntligen gick fram över huvud taget. Ville då bara veta om det skulle fixas snart? och det skulle det! lovade den något "trötte" killen på kundtjänst.

Vilken nitlottssöndag att jobba där idag när det ringer ett par tusen människor och vill veta exakt samma sak. Men hur som helst, nu fungerar mitt Internet igen och jag och jag surfar som en glad säl på cyberrymdens oänliga vågor i ett hav av märkliga varelser och fenomen.

Lite kvällsmusik.

Enkelt recept på kvällskvisten

2009-07-31T22:30:00.010+02:00

Det var ju ett tag sen jag la upp något recept så här är två billiga och Väldigt! enkla recept, helt vegetariska dessutom. Rostad potatis o lök.

Ni som kanske tycker att vissa recept är i enklaste laget och "det där är väl inget att skriva om! Det kan o fattar väl vem som helst!". Men, hmmm, tänk på att alla kanske inte är lika bra och roade som ni på att laga mat, det kanske inte är så självklart för "alla", så jag kommer att fortsätta blanda friskt.

Rostad potatis

Borsta och dela potatisen och det går alldeles utmärkt med färskpotatis

Vänd halvorna i olivolja, flingsalt och någon krydda man gillar , jag tog en som heter Chili Explosion den ingår i en serie kryddblandningar från Santa Maria som jag tycker är Riktigt bra. Dom kommer i kryddkvarn på burken och även den funkar bra. Naturligtvis! så går det också bra med färska kryddor men det kanske man inte alltid har hemma.

Så in i ugnen med dom på ca. 225 grader i 30-35 minuter, men som vanligt kolla lite extra noga mot slutet så att kryddorna inte bränns.

Bleka och redo för ugnen

Vackert gyllenbruna och redo för middagsbordet

till potatisen kan man med fördel ha ett kryddsmör av:

Masgarin/smör
Flingsalt
Pressad vitlök

och om man har hemma också ha i

Färska kryddor
Lite färskpressad citron

Några av mina nyare favoritkryddor, bra sammansatta blandningar och väldigt användbara

Clara rörde ihop en liten burk creme fraich och några varv med Pasta Rossa (hennes absoluta favoritkrydda just nu) och trots sin enkelhet blev det en jättebra sås som också säkert passar bra till denna potatis, ja hon hade den till stekt falukorv och såg väldigt nöjd ut med sin egna sås-kreation :-)

Lök i ugnen

Detta påminner ju om mina "svarta gothlökar" men dessa är hela och i ugnen. Också dom är jätteenkla att laga till.

Skala och koka löken i ca 10 min på svag värme (ja alltså vattnet är naturligtvis 100 grader :-) men det skall inte stormkoka...)

Rör ihop:

Kinesisk (lite saltare) soya ca 1,5 msk
Japansk soya inte så salt o andra sidan ca 1,5 msk
Ljus sirap ca 3 msk
Och om du har flytande honung men det är inte helt nödvändigt ca 1,5 msk

Vänd den kokta löken i blandningen och sätt in i ugnen 225 grader i ca. 25 min. Låt lite av "glacyren" följa med in på fatet med löken, det är bra att ösa med.

Det kan vara en god idé att ösa löken en eller två gånger medans den står i ugnen

När den är klar brukar den inte vara så helglacerad som på bilden men det löser man enkelt genom att låta allt svalna lite grann. Då blir glacyren mer trögflytande ös över och den fäster vackert på löken och ger fin smak.

Ok det var ju inte direkt några superavancerade recept men dom är goda och kanske framförallt billiga och det är ju aldrig någon dålig kombination!

Slut, Frågor

Likhet inför lagen

2009-07-31T01:32:00.009+02:00

Jag brukar ju inte vanligtvis skriva om dagsaktuella händelser som sker i vårt samhälle men det betyder ju inte att jag inte ser vad som händer eller bryr mig. När jag idag läste i Aftonbladets nätupplaga om en viss landshövding på en stor ö i Östersjön som saknar broförbindelse med fastlandet och hennes uttalanden om att "mäktiga personer bör få undantag från lagar och regler" ja då känner jag att jag faktiskt vill kommentera det.

Vi har något så fint i Sverige som heter "likhet inför lagen" (i alla fall är det "tänkt" att vara så...) och det är något vi skall vara väldigt (djävligt) rädda om!

Om det finns politiskt tillsatta makthavare t.ex. landshövdingar som skiter i det och tycker att "money talks, bullshit walks" så "kanske" (nej jag menar inte kanske, det är bara mitt vanliga under-statement-språk... jag menar BORDE, SKALL) dom borde avlägsnas från sina uppdrag snabbt som fan, om inte, hur skall då vårt förtroende för politiker och makthavare kunna finnas kvar?

Hela vårt demokratiska samhälle vilar ju på att vi kan lita på att politiker och andra makthavare är hederliga människor och inte anser sig själva eller någon annan stå över lagen!

Och det är inte meningen att dom då skall kunna leva på rikliga pensioner livet ut heller, dom får väl gå till arbetsförmedlingen som alla andra... om dom klantar till det och blir av med jobbet!

Önsketänkande jo jag vet, makt korrumperar, men jag har sagt vad jag tycker...

Länk till artikeln i aftonbladet och fler artiklar i ämnet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5583257.ab

En bild av den nämnda landshövdingen, häftigt manipulerad i Photoshop! så att hon inte så lätt skall gå att känna igen (det är väl så tidningarna brukar göra med skitstövlar?)

Men kanske var det dumt att manipulera bilden? För nu kanske ni kommer att gå runt och titta ilsket på helt oskyldiga tanter som inte alls är landshövdingar och inte alls tycker att rika o mäktiga står över lagen. Jag tar på stående fot (ja det heter ju så, fast jag sitter ner i min stol och skriver) beslutet att visa bilden helt omanipulerad (ni hade säkert ändå efter ett tag listat ut hur ni skulle "dekryptera" den andra bilden). Jag vill ju inte att oskyldiga tanter skall råka ut för era ondsinta blickar på stadens gator!

"Alla djur är lika, men en del djur är mer lika än andra..."
George Orwell; Djurfarmen.

Slut, Frågor?

Covers och vogonpoesi

2009-07-30T18:51:00.009+02:00

Ni vet ju att jag gillar covers och Europe har jag ju alltrigd gillat så varsågoda. Tror det här påminner lite om att höra en Vogon läsa poesi... (för er som inte vet vad det innebär så finns kortfattad information nedan)

Men först alltså, för alla musikälskande läsare, The Final Count Down

Om vogonpoesi

I Liftaren guide till galaxen namnges endast en Vogon, befälhavaren för vogonernas konstruktionflotta Prostetnic Vogon Jeltz, vilken är förtjust i att skapa vogonpoesi.

Enligt Liftarens guide till galaxen är vogonpoesi den 3:e värsta sortens poesi någon i universum kan råka ut för. (Den näst värsta sägs tillhöra Azgoterna på Kriaoch den allra värsta skrivs av Paula Nancy Millstone Jennings i Greenbridge, Essex, England, men utplånades i samma stund som Jorden).

Paul Neil Milne Johnstone, död i april 2004, var en brittisk poet. I radioversionen av Liftarens guide till galaxen benämndes han som den sämsta poeten i hela universum och blev inte särskilt glad över tilltaget. Namnet på den sämsta poeten ändrades därför i senare versioner från

"Paul Neil Milne Johnstone från Redbridge, Essex, England" till att gälla

"Paula Nancy Millstone Jennings från Greenbridge, Essex, England".

Johnstone gick i samma skola som Adams (författaren till Liftarens guide till galaxen), och båda fick en utmärkelse i engelska samma år. Han vann senare ett stipendium för att studera vid universitetet i Cambridge. Johnstone gick senare vidare i livet och rönte en viss framgång i poesins kultursfär som redaktör och festivalanordnare.

Slut, Frågor?

Terapimusik

2009-07-30T18:38:00.004+02:00

Lägger upp denna låt speciellt för Sourlady, som en "terapiövning"... Lycka till ;-).

Clara såg Titanic med en jämnårig kompis (ja inte jämnårig med Titanic alltså, jämnårig med Clara) för någon vecka sen hos mamma, tydligen gick det åt "rätt många" pappersnäsdukar.

Baksidor

2009-07-30T14:44:00.004+02:00

Första lagret färg på plats igår, 14 timmars torktid så nu kan andra strykningen ske när som helst. Den uppmärksamme läsaren kanske ser att det saknas lite vit färg på en del ställen.

Det är för att det är baksidan som aldrig kommer att synas, varför berätta om något så till synes bagatellartat? Jo för att det är ett framsteg i min personlighetsutveckling jag försöker lära mig att inte lägga ner tid och möda på "onödiga" saker, på sådant som saknar betydelse hur man än ser på saken.

Detta är ju trots allt inte ett precisionsinsrument som skall cirkla i omloppsbana runt jorden för att mäta ett eller annat, då är det ju rätt viktigt att inte "fuska"... Detta är en helt vanlig jäkla trälåda som skall stå på min balkong om allt går som planerat, den skall vad jag vet inte upp i omloppsbana (om det blir aktuellt så får jag väl måla baksidan då, men inte nu...).

Och nu hade jag ju tid att skriva detta i stället för att måla baksidan...

Slut, Frågor?

Hemma i natten

2009-07-30T03:23:00.011+02:00

Hemma igen efter "balkongsittningen", kvällen inleddes med exakt! följande konversation:

"Välkommen till Beckomberga"

"Say no more"

"Det finns vin i kylskåpet"'

"Du skall väl också ha?"

"DEFINITIVT..."

Det blev en rätt lång kväll på balkongen... med Arne och Kille... Om man säger så...

Gravitationen gav mig god hjälp hem igen på min 14 år gamla cykel, nu tror ni väl att jag trampar omkring på en 14 år gammal damcykel? (det skulle i alla fall jag trott om mig...) Men så är det inte... Jag har en 14 år gammal Mountin bike som jag vårdat och älskat i alla år, den funkar fortfarande och är som ny med sina Shimano-växlar och snyggt metallic grafitgrå. Jo så är det, jag älskar min gamla cykel och den hänger nog med ett antal år till.

Nu till något helt annat, svampplocknig... jag snor den här texten rakt av från en kommentar jag skrev i en annan god väns blogg för någon dag sedan.

Alltså om svamp...

När det gäller svampställen så har jag märkt att människor som i vanliga fall är snälla, generösa och hyggliga Plötsligt! förvandlas till hemlighetsfulla, själviska och smått fientliga personer, det är som om just svamp och ”hemliga svampställen” lockar fram människans sämsta sidor! Som om våran överlevnad hängde på att Ingen får reda på var någonstans vi hittade svampen… Och om man överhuvudtaget får svar på någon fråga om var svampen finns så blir det något i stil med;

” Ja du… i Nacka-reservatet…” Ok tack? Det är ju bara typ ett par kvadratmil stort… men då vet jag, ja då åker jag dit då… Eller om man möter någon (oftast ett par) i skogen så får man antagligen som svar bara en svepande rörelse med handen 360 grader innan dom hemlighetsfullt och viskande tassar vidare (antagligen blev en av dom förbannad på den andra för att han/hon nästan avslöjat DERAS hemliga svampställe). Barn brukar inte få vara med i skogen i jakten för dom är ju fortfarande oförstörda och ärliga och kan ju avslöja vad som helst för vem som helst…

Att fråga någon om svampställen är ungefär lika oförskämt som att fråga om dom har rena underkläder på sig…

Slut, Frågor?

Onsdag 21.30

2009-07-29T21:37:00.005+02:00

Blev precis nyss inbjuden till en god vän ett kort stenkast härifrån för en "balkongsittning".

Balkongsittning innebär att vi kommer att sitta som Arne Anka och Krille Krokodil och dricka öl eller vin och fälla kloka kommentarer om livet, ja kanske är dom inte alltid så där kloka när man betraktar dom i en lite "immig" backspegel dagen efter...

Vi får se om det blir något mer skrivit i kväll...

Slut, Frågor?

Run to the hills

2009-07-29T20:53:00.004+02:00

Hade nästan glömt bort den här låten när jag läste en kommentar på en Facebook-kompis sida, Då mindes jag!

Och dom har hållit på sen 1975! Starkt!

Om priser

2009-07-29T20:07:00.021+02:00

Ebba tror fortfarande att pengar kommer ur en maskin i väggen eller att "kortet" är laddat med en magisk kraft och förmåga att betala Allt med, en lyckligt ovetande 6-åring.

Clara vet att det inte är riktigt så enkelt, att det oftast finns ett samband mellan arbete och pengar.

Clara kom för ett tag sedan med detta kontrakt. Efter att ha granskat det tillsammans med henne uttryckte jag vissa synpunkter på hennes i mitt tycke något varierande och slumpmässiga prissättning…jag tyckte t.ex. att gå och handla inte skulle kosta 25 kr?

För om hon gick och handlade så var det ju typ en liter mjölk, bröd eller något sådant och det var lite konstigt att det skulle kosta mer att hon gick och handlade än själva varorna… Clara insåg logiken i detta resonemang samt att hellre ta lite mindre betalt och göra fler ”uppdrag” än att kanske bara göra några enstaka. Clara gick för att på egen hand revidera sin ”prislista”. Nu ser den ut så här, med tydliga spår av tidigare priser… :-).

Nu skall det bara granskas av några jurister innan det undertecknas.

En annan fråga är hur vi värderar föremål?

Var finns egentligen sambandet mellan vissa varor och pris? Ibland är det Så Helt Otydligt. Som när varans identitet består i att tillverkaren måste trycka sin logotyp över hela föremålet för att vi skall förstå att det är exklusivt, att bäraren skall kunna visa, jag har råd att betala… När föremålets identitet helt och hållet bygger på ett varumärke… Utan logotyp... ett om än snyggt, men rätt ”vanligt” armband... Eller?

BVLGARI bracelet with a central 18 kt yellow gold circle and cotton lace. A young and fashionable jewel.

Slut, Frågor?

Monstrum

2009-07-29T01:07:00.005+02:00

jag har ett brunt mostrum som jag precis spacklat i barnens rum nu (nej dom är inte här, kommer på torsdag). I morgon skall jag måla denna bruna vedlår/likkista vit och så får vi se vad det blir mer? Det är i alla fall tänkt att bli något med vatten på balkongen...

Spänningen är ju i alla fall olidlig, visst känner ni det med??? :-)

Fiberriktning...

2009-07-28T20:02:00.005+02:00

jag sågar just nu i fiberriktningen...

Fy fan!!! för att såga långa plank med handsåg i fiberriktningen!!! Ni som vet vad jag talar om och förstår, ni vet vad jag menar...

Ni andra kan ju roa er med Henry Rollins så länge..., musiker, poet, estradör, skådespelare.
Vi är dessutom "årsbarn"...

Återkommer, förhoppningsvis på bättre humör när jag är klar, om jag nu någonsin blir klar...

Att Ge och Ta emot

2009-07-28T17:16:00.010+02:00

Jag såg filmen Seven Puonds häromdagen och jag tycker den var bra och hyfsat osentimental (för att vara en amerikansk film). Men framför allt tar den upp ett Viktigt ämne.

(varning!!! nu kommer en spoiler om ni inte sett den men tycker ni skall läsa vidare ändå!)

Organdonation, trots att det finns ett stort behov saknas organ i Sverige, människor, barn och vuxna dör i väntan på ett organ... Varför är det så? för mig är valet så enkelt, är vi döda behöver vi inte våra organ längre. Att det ändå saknas beror nog inte på att det finns en ovilja att donera snarare att vi "inte tänkt på det" att det kanske är krångligt att anmäla sig, det är inte krångligt att anmäla sig, inte svårare än att klicka på länken här.

http://www.donationsradet.se/default____123.aspx

svårare än så här är det inte...

Logga in och anmäl.

Sen är det klart och sparat och dina anhöriga slipper också undra vad du tyckte, glöm inte det.

Och om man någon gång kommer in på ämnet och träffar någon som känner sig lite tveksam så finns det ju en väldigt enkel frågeställning, om Du själv behövde ett organ för att överleva skulle du då ta emot ett? Och om man är beredd att själv Få så bör man ju också vara beredd att Ge!

Och om man har barn, ja då blir det ju på något sätt både svårare Och enklare... För om det otänkbara skulle inträffa, Alla föräldrars värsta mardröm... Skulle vi då Ge? Skulle vi orka tänka på det? just då? Men om vårt eget barn Behövde ett organ för att överleva... Skulle vi inte då önska mer än Något annat att det fanns föräldrar som Orkat att Ge... Orkat Ge i den svåraste stund en förälder någonsin kan uppleva.

Jag tror att om man redan Har tänkt igenom dessa svåra frågor och ställningstaganden redan innan, nu när allt är bra och man inte står inför frågan helt konkret så kan det vara enklare. Då har man redan ett svar och behöver inte i den svåraste stund tänka, då har man redan gjort det...

Slut, Frågor?

Diskmedel och cigg

2009-07-27T16:45:00.011+02:00

Jag kom på mig själv häromdagen, med en knäpp sak! (ja det var väl i och för sig ingen nyhet för er läsare att jag e knäpp ibland... Det har ni nog misstänkt ett bra tag nu...).

När jag för ett par dagar sen kom in i köket på jobbet efter att ha Chock-klorerat poolen i trädgården kommenterade jag en arbetskamrat som stod och diskade och hade lämnat Mikroskopiskt! lite diskmedelslödder kvar i ett hörn på ett fat att han nog borde skölja fatet lite till för det fanns diskmedel kvar... Ja Jag Vet! det Är helt knäppt! Han påpekade då mycket lugnt och pedagogisk för sin galne arbetskamrat (det är jag alltså) att diskmedel inte är farligt samtidigt som han sköljde fatet lite till för att göra mig glad eller kanske,,, lugn...

I precis det ögonblicket slog det mig att jag ju faktiskt röker (ja jag gör det fortfarande men har lovat mig själv och barnen att sluta, fan det borde jag kanske inte talat om här för nu kommer jag ju ha ögonen på mig, men försent för att tänka på det nu.) jo i alla fall så slog det mig att rökning antagligen är något mer skadligt än lite diskmedelslödder i hörnet på ett uppläggningsfat... ja Antagligen är det så...

Skrev ju om fixa idér i inlägget (Att göra saker på "rätt" sätt) 21 maj men glömde då min diskmedelsnoja, men nu vet ni det också...

Men hur många av oss är verkligen helt rationella, Egentligen?

You're only given a little spark of madness. You mustn't lose it. /Robin Williams

Semestermusik

2009-07-27T11:24:00.003+02:00

Semester, sovmorgon!

Lättlyssnad semestermusik, varsågoda. Nu ska jag ta min andra kopp frukostkaffe.

Om skor

2009-07-26T17:10:00.005+02:00

Har förstått att jag kanske skriver om fel saker? Tror det är för lite skor på min blogg... Kollade runt lite på andra bloggar och det handlade rätt mycket om... skor...

Ett inlägg om ett par skor på en blogg brukar få i snitt 170 kommentarer så jag har ju förstått att det måste vara väldigt intressant.

Så jag köpte dom här för att ha nåt att skriva om som kan intressera.

Tycker att dom är rätt snygga och dom får bli en present. Fick dom billigt i alla fall, tror jag? Minns inte riktigt, det svartnade liksom för ögonen en kort stund vid kassan, blev helt svart och jag hörde rösten från expediten som på avstånd men jag tror hon sa nåt om att dom säkert skulle uppskattas och att jag var välkommen tillbaka. Det var många siffror på kassaapparaten det minns jag, innan allt blev lite otydligt.

Så nu har jag skrivit om skor.